Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Henrik Gladh, Till belysning av den jämtländska väckelsen. En samling brev från Karl Johan Edvall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till belysning av den jämtländska väckelsen
237
1854 30/8 — äro ej adresserade till Henschen. Korrespondensen
mellan Edvall och Henschen var särskilt livlig under åren 1853—59,
och inte mindre än tjugoett brev härröra från denna tid. Den senare
delen av brevväxlingen — från åren 1867—77 — rör övervägande
personliga förhållanden och har därför ej medtagits vid publiceringen.
Ur volymen Medelpad-Jemtl[anjd i Betelseminariets arkiv i
Stockholm ha hämtats åtta brev, som bevarats från en brevväxling
mellan Edvall och baptistledaren Anders Wiberg under tiden 1857
.2/7 till 1859 19/12.1
Karl Johan Edvall intog knappast en ställning, som ensam kan
motivera utgivandet av hans korrespondens. När detta ändå sker,
är det därför att breven lämna ett utomordentligt värdefullt bidrag
till kännedomen om den kyrkopolitiska debatten i den religiösa
brytningstiden vid mitten av förra seklet, ej blott om argumenten utan
också om den anda, i vilken debatten fördes. Edvall levde intensivt
med i diskussionen — något som blir klart, om man läser de ofta
skarpt formulerade omdömena. Han använder emellertid ofta de
formuleringar, som voro i bruk den tiden. Edvall engagerade sig
också personligen i väckelserörelsen. Breven låta oss veta, att han
före sin övergång till baptismen jämte dåvarande vice pastor Ernst
Arbman i Brunflo var en av de ledande männen i den jämtländska
väckelsen.2 På viktiga punkter berika och korrigera breven
uppfattningen om denna, liksom också baptismens framträngande i
Jämtland under senare hälften av 1850-talet får en ny och rikare
belysning.
De karakteristiker, som Edvall ger av jämtländska prästmän och
som kunde tänkas lämna bidrag till bygdens herdaminne, torde i
många fall vara av rätt tvivelaktigt värde. Kampen — ofta är det
motståndare, som nämnes i breven — har säkert inte skärpt blicken
hos iakttagaren, och ett lidelsefritt bedömande har därför varit svårt,
för att ej säga omöjligt. Vissa enskilda drag ha emellertid sitt stora
värde.
1 Jfr G. Westin, Prästsonen och baptismen, i Kyrkor, sekter och kristen
gemenskap, s. 21-29.
2 Ernst Arbman, f. 1818, d. 1896, vice pastor i Brunflo 1849, khde i Sunne
1863-96. L. Bygdén, Hernösands stifts herdaminne, IV, s. 51 ff. C. J. E.
Hasselberg, Ernst Arbman och den jämtländska väckelsen på hans tid
nämner ej något om Edvalls insats eller om förbindelserna mellan honom och
Arbman. Jfr E. Newman, a. a., s. 436.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
