- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Fyrtiofjärde årgången, 1944 /
241

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Henrik Gladh, Till belysning av den jämtländska väckelsen. En samling brev från Karl Johan Edvall

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

till belysning av den jämtländska väckelsen 24I

Den senare delen av sviten Edvall-brev till Henschen — från 1867
26/4 till 1877 8/8 — visar oss brevskrivaren i hans prästerliga gärning.
Efter att ha haft skilda förordnanden var Edvall under åren 1865—
69 komminister i Njurunda. Uttrycksfullt skildrar han sin inre och
yttre belägenhet vid denna tid — nöden i samband med missväxt
under 1860-talets sista år blev en realitet för honom och hans familj
— i ett citat:

»I medgångsdagens solljus kan man räkna,

hur många löften, som man ser på hvarje bibelns blad,

men döda, för den i motgångs midnattsmörker gå[r],

nedfalla löftets blommor, lagens hot

som skuggor hänga ned från trädens grenar,

och tätt som regnet falla tviflets pilar

uti den trötte wandrarns arma själ.

O Gud! jag tror; min otro värdes böta!

Jag tacka bör, men jag kan endast knota.»

»Der har du min fotografi för den dag i dag är.»1

Det andliga klimat, som mötte Edvall, när han 1869 tillträdde
kyrkoherdetjänsten i Öfver-Kalix2, var i många avseenden särpräglat.
Gammalläseriet hade ett fast grepp om allmogen, »men alla
ståndspersoner här äro antingen rationalister eller indifferentister». Under
ett års tid hade dock »en frisk pingstfläkt blåst öfver denna socken»,
och Edvall konstaterade med glädje, att många »låtit fånga sig i
evangelii not».3 Det krävde dock »fem års arbete» och »mången svår
prövning», för att Edvall med sin nyevangeliskt präglade fromhet
skulle få gehör bland gammalläsarna. Om det motstånd han mötte
berättar han:

»Om det andliga och kyrkliga tillståndet häruppe kunde vara
åtskilligt att skrifva, om jag hade tid därtill; men det kan också
sammanfattas i få ord. Den Xstendomsform, som varit och här ännu till stor
del är gällande, ville jag egentligen kallas Lutherdyrkan, ehuru föremålet
för tron egentligen är min egen tro, och gudaktigheten inskränker sig till
bemödandet att kunna inbilla sig tro, att man är salig, och en skräflande
bekännelse af denna tro, lika gott på hvilken grund. Min uppgift har
sålunda egentligen blifvit att predika bort tron och predika in Xstus,
(förstå mig rätt!) och att föra från Luther till Bibeln.»4

1 1867 26/4.

2 1863 27/10 hade Edvall avlagt pastoralexamen.

3 1873 10/6.

4 1874 12/5.

16 — 44574 Kyrkohist. Årsskrift 1944

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:12:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1944/0251.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free