Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Henrik Gladh, Till belysning av den jämtländska väckelsen. En samling brev från Karl Johan Edvall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till belysning av den jämtländska väckelsen 24i
I.
K. J. Edvall till A. Eurén.
1. Vördade Farbror!
Farbrors omdöme om Herrar Nielsens och Martensens strid1 war
särdeles märkligt, ö kom i grefvens tid för att kläda i rediga ord ö gifva
uttryck åt de begrepp, jag, ehuru dunkelt liks. mycket annat, redan
bildat mig om saken. Jag hade neml. nyligen besök af en kamrat, s.
för 5 à 6 år sedan gm Strauss’, Schleiermachers ö Ignells skrifter dragen
från enfaldigheten ö äfven totalt bortkomen från lifvet i Xsto, irrande
än gm det ena, än det andra filosofiska systemets labyrinther, nu tyckes
söka efter hvila, men finner ingen. Han har för tillfället kommit från
den tanken, att Xstendomens sanning efter sin natur icke allenast kan,
utan bör ö måste vara föremål för objectivt vetande. Martensens åsigter,
för så widt jag delsvis ö ytligt uppfattat dem, äro ett echo af ö ett
bemödande att undersöka ö besvara dessa en troende ö med
forskningsbegär begåfvad Xstens många spörsmål, måste väl då äfven vara enliga
med uppenbarelsen, så tillvida som det ju ej kan emot den vara stridande,
att det af Guds ord upplysta, under Xsti lydnad tillfångatagna
förnuftet i detta ljus ö denna lydnad på speculationens wäg will söka ö finna
samma mål, will plocka evighetsfrukter äfven på wetandets träd, hkt
ju då först blir det förbjudna, när man emanciperat sig från den
ofvannämnda lydnaden. Jag will under Theologien subordinera alla andra
wetenskaper, hka sa[mt]l. böra wara liks. den förras tjenarinnor, hvadan
hon också sjelf är skyldig att ej förakta deras tjenst, att använda sig till
nytta resultaterna af deras arbete etc. hkt ju kommer till intet el. Skada,
om ej husbonden el. husmodern veta att derpå taga wara. Oaktadt min
förmätenhet att resonnera om saker, s. ligga öfver mitt vetandes
hori-zont, känner jag dock dervid ännu djupare hd s. fattas mig, då jag ej
ens finner passande ord för att uttrycka hd jag egentl, menar, men s.
skulle vara vidpass: »höjden af hvarje blommas spirning». Jag får med
Harms tillägga: Det var väl icke alldeles så heller jag menade, men
farbror förstår mig väl ändå. Blott det uti speculationen, forskningen o. s. v.
ligger full uppriktighet ö ödmjukhet, så måste väl dermed följa ngt godt,
likasom uti hatet emot detta måste ligga ngt det godas motsats.
Som jag nu hos Widmark2, till hkn jag återkommer, har tyckt mig
finna redlighet uti sökandet efter sanningen, så har jag ock det hoppet,
att han skall koma allt närmare målet, ju mera han hinner frånskilja,
1 Striden mellan Rasmus Nielsen (1809-84) och Hans Lassen Martensen
(1808-84) — båda professorer vid Köpenhamns universitet — fördes kring
Den christelige Dogmatik, som M. utgivit 1849.
2 Troligen Fredrik Widmark, f. 1828, d. 1876. E. Modin-E. N. Söderberg,
Matrikel öfver i Upsala studerande norrlänningar 1595-1889, s. 254.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
