Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Henrik Gladh, Till belysning av den jämtländska väckelsen. En samling brev från Karl Johan Edvall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till belysning av den jämtländska väckelsen
24i
dessa skrupler är litet bevändt, ja både med ett och annat, så att hvad
wi se eller hålla såsom Guds ord till slut befinnes wara menskliga
uppfattningar, satser, dikter.
Jag will ej fortsätta längre. Jag kan ändå ej säga en tusendedel af
hvad jag tänker. Will blott veta din tanke, hvad du anser mig böra
göra. Du vet, att jag ej är hulpen med godmodiga råd, uttalade i
allmänna, undvikande ordalag, och jag wet, att du är nog ärlig och praktiskt
förståndig att med mig gå så till wäga, som du ser jag behöfver. Läs
mellan raderna så mycket du gitter, ty det är egentligen der, som mina
inre strider stå att läsa. Skall jag duka under? Skall jag med ett
blödande eller härdadt samvete döpa, wiga, confirmera etc. både hund och
katt, kalla dem kristna och okristna på samma gång, behandla werlden
som Xsten, och Xstna som Werlden etc.?
O HERre Gud, att du skulle låta mig födas, och jag skulle blifva
ett andel, missfoster, som icke förstår min fader och hans wilja! — Wore
jag hellre aldrig född! — God natt broder! jag will försöka sofva en stund.
Dröj icke öfver en postdag att gifva mig svar. Bed Gud, om det
finnes någon, för din stackars wän
Karl [Johan Edvall].
Östersund och Kullstaberg den 19 Nov. 1859.
23. Älskade Wän!
Tack för ditt bref och för ditt deltagande, men ej för ditt delgifvande
åt andra af hvad jag under frestelsens köld och hetta i feberyrsel
förtroligt talade med dig.
Den ekonomiska frestelsens udd är bruten, och jag har friheten att
följa Guds röst i ordet och Samvetet. Min förra öfvertygelse, mina
åsigter, som varit fixerade, hava deremot genom hopade omständigheter
blifvit så omknuffade att de icke wilja ordna sig som förr och komma
in i samma strömfåra. Må det menskliga wika och komma till blygd,
blott Kristuskärleken blir segrande! Jag will aldrig komma bort ifrån
Honom, som köpt mig med sitt blod. Jag will taga den helsosamma
kalken, och predika Hans namn. Hwad med mig kommer att blifva, vet
jag ännu ej med wisshet. Må Gud göra af mig hvad han will! Skona mig
från Subscription; eljest måste jag onödigt såra med att remittera medlen.
Jag vet, huru tyngda Stockholmswännerna äro, och jag kan ej, får ej,
will ej mottaga subscriberade medel från dem, det må eljest gå, hur det
will. —
Du will, att dissenter-församlingarnas Föreståndare skola med
församlingarna uppgöra Contracter, som blifva inför Domstol framhafda
och bindande. Jag ser icke heller annat råd, om icke föreståndarna skola
blifva offer och kastbollar för nyck, godtycke och partiwindars
kastningar. Men blir icke detta en pjoskig parodi på Statskyrka?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
