Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Hans Cnattingius, D-källan till Uppsala möte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
d-källan till uppsala möte
303
Vattenmärkena göra alltså sannolikt, att DO tillkommit någon
gång 1598—1603. Men också andra omständigheter måste beaktas.
Det har framhållits, att allt talar för, att D-källan uppstått inom
Strängnäs’ stift. DO:s förste innehavare var en kyrkoherde i Stora
Malm, även den andre tillhörde stiftet. DO:s dokumenterade svaghet
i latin kan hos den välvillige forskaren ’C’äcka en önskan att befria
prästerskapet från ansvaret för dessa försyndelser. I och för sig gör
dock hela DO-volymen ett ecklesiastikt intryck. Förvisso bör man
icke heller yttra sig för kategoriskt om prästerskapets språkliga
bildning. Dessa iakttagelser ha därför föranlett oss att i bevarat
arkivmaterial från ungefär 1598—1603, stammande från präster i
Strängnäs’ stift, söka efter DO:s handstil. Denna gång ha våra
efterforskningar icke varit förgäves. I tiondelängden för Stigtomta och
Nykyrka 16031 ha vi påträffat en handstil, som i sin helhet och
i karakteristiska detaljer överensstämmer med DO:s.2 Stilen
härrör från församlingens kyrkoherde Magnus Petri Stigtomtensis eller
Nycopensis. Underskrifter av hans hand från 1587—88 och en
förpliktelse emot liturgien finnas i Strängnäs’ domkapitels arkiv.
Förpliktelsen visar dock en jämnare, tätare och rundare stil. Den har
också Hka genomgående enkelt v som DO och tiondelängden 1603
har dubbelt v, skriver därtill ibland stunget begynnelse -s och slut-s,
något som helt saknas i de båda sistnämnda dokumenten. Ett par
tiondelängder från 1595 och 1596 bryta dock udden av eventuella
invändningar, i det de visa en gradvis övergång från 1587 års praxis
till DO:s och 1603 års.3
Ett studium av dessa Magnus Petri efterlämnade skriftprov
har sina poänger. De enformiga tiondelängderna ge i detta
hänseende av naturliga skäl icke något större utbyte. Den
anmärkningsvärda förströddhet, som vi kunde iaktta i DO, har dock kommit
till synes i en överstruken felskrivning 1603 »wpburit» i stället för
»wtgiorda» — »wpburit» stod strax ovanför. Samma fenomen möter
1 Södermani. Handl. 1603. N:r 5.
2 T. f. i:e arkivarien L. Sjödin har haft vänligheten att kontrollera denna
iakttagelse.
3 Södermani. Handl. 1595. N:r 25. Tionde för Stigtomta och Nykyrka.
Har några enkla v men övervägande w. Ofta stunget slut-s. Ibland stunget
begynnelse-s. Ibdm. 1596. N:r 18. Har idel w. Inga stungna slut-s men
fortfarande stungna begynnelse-s. — Tiondelängder för dessa socknar saknas
för de flesta år denna tid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
