- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Fyrtiofjärde årgången, 1944 /
340

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Jan Liedgren, Biskop Laurelii trenne försvarsskrifter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Biskop Laurelii trenne försvarsskrifter
7 nov. 1650.

Av fil. lic. Jan Liedgren, Stockholm.

Den märkliga kröningsriksdagen 1650 kännetecknas av
fixerandet av Karl Gustafs ställning som arvfurste och av angreppen på
adeln från de ofrälse, som för att värja sig mot adelns alltmer hotande
övervälde — Vilhelm Mobergs »Rid i natt!» är som bekant en roman
från år 16501 — fordrade revision av adelsprivilegierna och
»restitutio bonorum coronae», d. v. s. reduktion av de krono- och
skattegårdar, som kommit under adeln. Drottning Kristina spelade ut
de olika partierna mot varandra för att genomdriva den lösning av
tronföljdsfrågan hon själv önskade, och reduktionskravet avslogs
för att först återupptagas och delvis genomföras 1655, sedan Kristina
efterträtts av Karl Gustaf.

Inom prästeståndet voro meningarna delade. Det lägre
prästerskapets stora massa under ledning av Uppsalaprofessorn Terserus
omfattade de adelsfientliga kraven, om också ej i deras strängaste
form. Bland biskopar och superintendenter, som i socialt
hänseende intogo en mellanställning mellan adel och ofrälse, gjorde sig
olika åsikter gällande. Johannes Matthiae i Strängnäs stod ytterst
på den adelsvänliga flygeln, Laurelius i Västerås, Prytz i Linköping,
Stalenus i Växjö, fältsuperintendenten Enander (som under
riksdagen blev superintendent i Kalmar med förbigående av Terserus)
och ett par till bildade centern, medan ärkebiskopen Lenaeus, Jonas
Magni i Skara, Sveno Benedicti i Karlstad och de övriga tillhörde
den reduktionsvänliga flygeln och i tal och skrift verkade för de
ofrälses krav.2

1 Jfr B. Boethius i HT 1942, s. 95 ff. (bl. a. om tiondet till prästerna).

2 Se bl. a. Jonas Petris dagbok (avskrift i Skoklostersaml. I: 93 kvart,
RA) tr. HSH XXII, s. 115, 142 ff., 150, 239 ff.; R. Holm, Joannes Elai Terserus
I, s. 289 ff., 312 ff.; B. Lövgren, Ståndsstridens uppkomst, s. 84 ff., 108 ff.,
147 not 1; J. Liedgren i KÅ 1939, s. 175 ff., samt i dessa arbeten anförd
litteratur.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:12:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1944/0350.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free