Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Jan Liedgren, Biskop Laurelii trenne försvarsskrifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
biskop laurelii trenne försvarsskrifter 7 nov. 1650 34i
Hwad nu Collegium Episcoporum i gemeen anlangar, så kan ingen
mz skiäl annat säga, än at the hafva på thet högsta winlagt sigh på the
nästförlidne Rijcksdagar, om Prästerskapzens frijheet och wälstånd,
som Acta Consistorij nogorlunda kunna utwijsa, ty A° 1647 begynte
thz wyrdiga Collegium giörligen och entligen till at låta sig wårda, om
Prästerskapzens frijhetz, immuniteters och Privilegiers stadiga
upret-tande och conservation, och sålunda förekomma, alt thz som nu och i
framtijden kunde wara them skadeligit och till förfång, uthi theras kall
och Embethe, rätmätiga macht och myndigheet, och alt thet som kunde
lända till theras andeliga och timmeliga wälferd. Togo sig tå mz alffwar
före, sombliga skriffteligen, somblige munteligen at comportera och
sammanfatta the reqvisita som ther till hörde, och på sidstonne när the skulle
skiljas åth, med tilbörlig åhuga, kastade thet bekymbret på en af sine
Collegis, thetta påbegynte werket på behörligit sätt låtha öfrsee och
un-derskriffua. På hwilkit theres goda Vpsåth, såsom et nytt och
beswär-ligit werk (effter thet yppade sig många instantiae) icke ringe tijdh
och åhuga anwändes, thet man och icke stoort achtade, emädan thet
fogeligen effter venerandi Ministerij begiäran och Episcoporum
pådrijff-wande skee kunde, när man anwände ther på behörligh flijt, och tog
tijden och personerna i acht, genom hwilke thz skulle winna et godt och
önskeligit uthslagh.
Hwad åhuga Episcopi i medlertijd och nu i påstående Rijkzdagh
äfwen ther om dragit, at privilegia hwaruthi författes alt thet som till
Presterskapzens wälstånd kan nogonsin uptänkias, kunne öfrsees och
förbättras, är Rev. Dnis Fratribus intit okunnigt.
Ahr altså thet en ogrundat misstanka, af hwilken sedhan myckit
ondt är flutit, mz hwilken Collegium Episcoporum bleff belastat, och
skulle mz rätta intit impune hafva aflupit, hwar saken elliest hade rätt
bliffwit öfrwägin. Then Maximen är wäl till at taga i acht: Principiis
obsta, sero medicina paratur.
Hwad elliest then åhugan widkommer, som Author till ofwanbete
inleffreerade Skrifft, säger ther om, huru Episcopi upföda sina barn,
och till hwad stånd the ärna them, är aldrabäst och rådeligast för
honom, at han bekymrar sigh om sine egne barns (ther han några haf1)
uptuktelse, och intit klijffwer för wijdt in uthi gudz försyn och hans
gud-dommeliga Regemente, uthi hwars händer alla gudfruchtiga Föräldrar
sina barn befalla, och effter gudz ord tänkia till, at så låta uptuchta them,
som the kunna thet inför Gud, sit egit Saamweet, och alla gudfruktiga
Människior answara.
Dome fördenskuld intit för än tijd är; uthan dome heller så at ingen
förargar eller förtörnar sin broder. Folket seer grannet i sin nästas öga
etc. Om nu thetta uptoget och processen är kommen af en Spiritu
Theo-logico, låter man, som sades, hwar och en rättsinnig man betänkia och
öFwäga.
Till thet andra, hwad the andra puncterna, författade i samma skrifft,
angår, om rentepäningar, nytryckte Bibler, Scholeordningen, krogar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
