Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Å. V. Ström, Vetekornet. Studier över individ och kollektiv i Nya Testamentet (Docent Carl-Martin Edsman)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36o
granskningar och anmälningar 383.
Men judarnas rätt att vara gudsfolk övergår genom deras vägran
att mottaga Jesus och hans budskap på kyrkan.
Vill man understryka nyskapelsen och vara konsekvent i tankegången,
d. v. s. taga hänsyn till bruket av ordet strax ovan, bör det väl här heta den
»nya kyrkan». Utgår man däremot från præexistenstanken, måste det hela
formuleras så, att judarna förlora rätten att vara kyrka, vilken övergår på de
kristna. Och hur förhåller sig denna senare, eviga kyrka till den av Jesus
grundade »ecclesia designata»? Alla dessa svårigheter och motsägelser bero
på förf:s konsekventa vägran att också — icke enbart — se historiskt på
kyrkans tillkomst. Kyrkan kan enligt Ströms sociologiska definitioner helt enkelt
aldrig uppkomma, »den är oberoende av individerna i fråga om tillkomst och
realitet», liksom personalismen bl. a. yttrar sig i frihet att kvarstå i eller avfalla
från kollektivet men icke i ett val av kollektiv!
Härmed är författaren inne på folkbytet, vars speciella innebörd
i 4:e Ev. utredes i avhandlingens andra huvudavdelning. Efter en
undersökning av termerna Xdyot — ^Yjjiaxa (= »kyrkans förkunnelse,
representerande Kristus»), Tuaxtg (»"tatsusiv betyder att vara
kyrkomedlem», s. 274, men Tziaz’.c, »trohet mot gemenskapen, kyrkan», s. 342),
y.oa[io; (en allmän innebörd = »människorna med eller utan relation till
Gud», en speciell = Israel eller judarna, s. 276, 278), och £<üY) (=
»fräls-ningstotaliteten i kyrkan, förmedlad av ord och sakrament, och
samtidigt en eskatologisk storhet: frälsning vid tidens slut», s. 282) i § 15
övergår Ström i kap. 1 till frågan om Jesu döds betydelse i Joh:s ev. I § 16
refereras forskningsläget liksom i § 19 såsom inledning till kap. 2 och i § 24
såsom introduktion till vetekornsexegesen. Från de olika synpunkterna
på Jesu död såsom sådan (romersk korsdöd, frivillig, i överensstämmelse
med judarnas lag, dubbeltydig upphöjelse) kommer författaren till dess
betydelse för kyrkan, ett tema, som utföres i tre skilda etapper (§ 17 Ae,
§ 17 B och § 18). Här giver Ström, om man undantager själva
huvudtexten i Joh. 12, de enda utförligare proven på detaljexeges.
Först analyseras 2: 19: »Om I bryten ned detta tempel, skall jag på
tre dagar återupprätta det» (s. 328 ff.). Förf. framhåller uttryckligen,
att »Jesu kropp är identisk1 med templet», ty »det är . . . icke blott fråga
om motsvarighet»2 (?!) och uppställer följande schema: »Templet = ;np
= XpiCTXÖ; xaxà aàpy.a > Xptaxö? y.a-cà Ttvsöiia = èxxXyjaia = ny
kult» (s. 334 f.). För den som saknar gnosis att fatta dessa allt
förnuft trotsande identifikationer3, upprepas satsen i en mjukare
formulering: Templet och dess kult, tillsammans inkarnationen av det gamla
folket, inkarneras i Jesus och gå under genom hans död, som i stället
giver upphov till kyrkan och dess nya kult. Detta är den principiella
betydelsen av Jesu död. Den praktiska analyserar förf. fram ur 20: 19—
29, d. v. s. Jesu första »kollektiva» uppenbarelse och Tomasperikopen.
1 Kurs. av rec. 2 Kurs. av rec.
3 Det är Kristi härlighetsArop/» och icke Kristus, såsom författaren icke
sällan formulerar saken, som jämställes — icke identifieras — med kyrkan.
Hur kan då hans jordiska kropp, r, aàpt xoü Xpiizob T) y.aià sàpy.a, som det
rätteligen bör heta, vara identisk med templet?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
