Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Å. V. Ström, Vetekornet. Studier över individ och kollektiv i Nya Testamentet (Docent Carl-Martin Edsman)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
granskningar och anmälningar
383.
onöjaktigheter. Varför inskränker sig icke förf. till att — åtminstone
när det gäller de i typografiskt hänseende mera exotiska språken —
reproducera de oftast goda översättningar, som finnas, då nu i åtskilliga
fall ändå dessa och icke grundtexten själv bestämt tolkningen?
Till läsarens hjälp lämnar Ström en sammanfattning av resultaten i
slutet på varje paragraf. Denna pedagogiska merit vändes dock ej sällan
till sin motsats. När nu gällande termer och uttryck användas om gångna
förhållanden, offras begreppsklarheten på den journalistiska
klatschighetens bekostnad. Och slutsatserna i kursiv tillspetsa understundom
resultaten, så att dessa sakna stöd i den föregående framställningen.
Den utförliga introduktion i den vetenskapliga debatten, som
genomgående gives, gör avhandlingen användbar som uppslagsbok, om den
brukas cum granö salis. Den ständiga hänsynen till olika forskare
har dock kraftigt inkräktat på förf:s egen analys av källorna. Trots
de många textcitaten är denna nämligen mycket summarisk,
framställningen är tetisk och bäres ofta upp av och sammanfattas i citat. Och
Ström hyser en alltför naiv tillit till de modernaste vetenskapliga
teorierna, en boks vederhäftighet står för honom i direkt proportion till
trycksvärtans färskhet.1
Den allvarligaste invändningen gäller dock förf:s metod. Både källor
och litteratur användas på ett skolastiskt-dogmatiskt sätt såsom
samlingar av dicta probantia. De få exempel, som ovan givits, äro inga
undantag, utan ett liknande förfarande kan beläggas på snart sagt varje
sida, om man gör sig mödan att gå till materialet självt. Meningar och
hela stycken äro tagna ur ett sammanhang, där de ha en helt annan
innebörd än i förf:s framställning. Till en icke ringa del måste detta
bero på att förf. fått sina citat i andra hand. Urvalsprincipen är i övrigt
rent associativ, på samma sätt som Ström i det sociologiska avsnittet
under en rent formal synpunkt adderar ihop termer och begrepp,
hämtade från de mest skilda riktningar och skolor, inom vilka de ha en
specifik, alltefter systemet varierande innebörd. Förf:s sätt att behandla
det på detta vis hopbragta materialet strider icke sällan mot logikens
enklaste lagar. Beträffande hela den terminologi, vari avhandlingen är
infogad, tager Ström aldrig upp problemet, om de profansociologiska
kategorierna utan vidare kunna tillämpas på en sådan företeelse som
kyrkan — Kristi kropp (tanken, att detta kanske icke är så självklart
skymtar s. 263 men avvisas omedelbart).
Det är klart, att man med ett dylikt tillvägagångssätt kan bevisa vad
man vill och nå vilka resultat som helst. En detalj kritik av dessa,
utöver vad som ovan andragits, blir därför egentligen en
överloppsgärning men skall ändå presteras i annat sammanhang. Om det nu avlåtna
1 Man kan jämföra Evans’ kritik av Marsh’s bok om dopet: »his book thus
escapes being another example of that modern scholasticism which quotes the
opinions of recent critics as if they were assured facts» [Church Quarterly Review
264 (1941) s. 259].
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
