Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Herbert Olsson, Calvin och reformationens teologi (Densamme) - Hans Lundin, Joannes Baazius’ kyrkliga reformprogram (Docent Hans Cnattingius)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
granskningar och anmälningar
383.
åter innebär, att den gemenskap mellan människa och Gud, som
existerar i Kristus, ej får uppfattas såsom betingad av vad Kristus såsom
människa verkar. Det förhåller sig tvärtom så, att denna gemenskap
kommer till stånd därigenom, att Gud ikläder sig Kristi mänsklighet och
verkar i denna. Samtidigt är ckt dock enligt Ca-lvin så, att denna enhet
mellan det gudomliga och det mänskliga hos Kristus innebär, att en
harmoni (symmetria) föreligger mellan Kristus såsom människa och Gud.
Kristus såsom människa underkastar sig m. a. o. den eviga normen hos
Gud. I denna sida av kristologien kommer den förutnämnda
metafysiska utgångspunkten för Calvins teologiska tänkande till uttryck
Herbert Olsson har med detta arbete icke blott givit en ingående
teckning av Calvins teologiska åskådning, utan även i flera betydelsefulla
hänseenden satt in denna i dess idéhistoriska sammanhang. Genom den
planerade konfrontationen med Luthers och Melanchtons teologi
kommer ju Calvins åskådning att på ett vederbörligt sätt inordnas i
reformationstidens totala idésammanhang. Men förf. stannar icke vid att
så ställa in Calvins teologi i samtiden. Med det starka framhävandet av
den ena brännpunkten, den metafysiska, för Calvins teologiska
åskådning har förf. visat på vissa idéhistoriska förutsättningar för Calvins
åskådning i medeltida skolastisk teologi. Men framhållandet av denna
sida av Calvins åskådning skänker ock viss idéhistorisk klarhet åt
hurusom reformert kristendom efter Calvin kunnat bli plantskola för vissa
radikalare religiösa riktningar, som inom sig vid sidan av positiv kristen
tro rymma en god portion »filosofisk» förnuftsmässighet.
Det är ett lärt och imponerande arbete, som Herbert Olsson framlagt
med denna Calvinundersökning. Man skulle visserligen kunna sätta i
fråga, om det helt lyckats förf. att uppvisa samstämmigheten mellan den
s. k. analogia-entis-metafysiken hos Calvin och den metafysiska
bakgrunden för Thomas’ ab Aquino teologi. Man kan också fråga sig, om
förf:s strävan att genomföra sin systematiska huvudsynpunkt på alla
punkter är provhållig. Men sådana endast i förbigående framställda
frågor må icke ett ögonblick förtaga den tacksamma erkänsla, som läsaren
hyser efter studiet av Herbert Olssons gedigna och skarpsinniga
undersökning av Calvins teologiska åskådning. Hjalmar Lindroth.
Hans Lundin, Joannes Baazius’ kyrkliga reformprogram. Ak. avh.
Sthlm (Lund). Diakonistyrelsen. 1944. 292 sid. Kr. 7:—. (Saml.
o. studier till Svenska kyrkans historia, utg. av H. Pleijel, n:r 8.)
Många ha väl bläddrat i Joannes Baazius’ efterlämnade stora
foliovolymer, signerade T 61 och T 62 i Linköpings stiftsbibliotek. Ingen
har emellertid gjort sig mödan att verkligen arbeta sig igenom dessa
innehållsrika men svårtolkade handskrifter. Lundin har med sin
avhandling visat, att det lönade sig att underkasta sig denna möda. Förf.
berättar inledningsvis, att han ursprungligen avsett att göra Baazius’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
