Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Arvid Norberg, Den kyrkliga väckelsen i Skara stift under senare hälften av 1800-talet (Densamme) - Hilding Pleijel, Svensk lutherdom (Densamme)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
granskningar och anmälningar
383.
fällt följande––yttrande.» Saken är icke av stor vikt, men här
är ett exempel på att förf. icke alltid varit klar inför sitt material, ty dels
föreligger en upprepning och dels och framförallt visar det anförda, att
förf. haft en oklar ståndpunkt vid materialets bedömande. I båda fallen
anföres samma källa.
Det föreliggande arbetet är i många fall mycket förtjänstfullt och
utgör en god kartläggning från en synpunkt av en bygds kyrkliga liv
och historia i 1800-talets brytningstid. Förf. lär förbereda ett arbete
även om den nyevangeliska rörelsen i Skara stift, och han torde vilja
avvisa några av ovanstående kritiska synpunkter med en hänvisning
härtill. Med intresse motser man den ivrige forskarens nya arbete.
G. Wn.
Hilding Pleijel, Svensk lutherdom. Lund 1944. Diakonistyrelsens
bokförlag. 207 s. Kr. 6: 50.
I denna prydliga volym har prof. Pleijel samlat några studier, vilka
tidigare varit publicerade på olika håll. Det är tio kortare eller längre
uppsatser, som behandla ämnen, vilka falla under bokens samlingstitel.
De gälla frågor i svensk lutherdom från 1500-talet till senaste
sekelskiftet och avhandla metodiska problem rörande »kyrklig folklivsforskning»
och studier i olika frågor såsom nattvardspolletter i stormaktstidens
kyrka, den svenska prästgårdskulturen, en anglikansk ekumen från
Karl XII:s dagar och en terminologisk betraktelse om »det mörka och
det ljusa Småland» m. m. Allt är välskrivet och intresseväckande. Ett
särskilt intresse erbjuda förf:s studier till Uppsala möte, där han också
behandlar det preses tillskrivna utropet »Nu är Sverige blivet en man,
och alla hava vi en Herre och Gud». På ett förebildligt sakligt sätt
upptar han därvid några av mina synpunkter i senaste årgången av KÅ.
Förf. finner det sannolikt, att detta utrop verkligen fälldes vid det
angivna tillfället, ehuru endast en av de sämre källorna har det.
Undertecknad har ingen anledning att närmare ingå på denna sak, då jag i
KÅ 1943 motiverade min tveksamhet inför det berömda utropet.
Docent Cnattingius har i denna årgång en ingående källkritisk studie, som
dels klarlägger Ridderstiernas förlaga och dels identifierar
Odensjö-handskriftens avskrivare. Docent C. antager även att samma person är
skaparen av D-källan och drar därav vissa slutsatser. Mycket längre
än där vi f. n. stå, synas vi icke kunna komma: redan Karl Hildebrand
förklarade, att D-källans upphovsman var »en obemärkt deltagare» i
periferien av Uppsala möte, att hans framställning var kortfattad,
fragmentarisk och i vissa detaljer felaktig, alltså en av de sämre källorna,
samt att den ensam hade det bekanta utropet av preses den 5 mars.
Fortfarande gäller allt detta, ehuru docent Cnattingius’
undersökning i vissa avseenden stärkt tilltron till D-källan och även sökt
identifiera »den obemärkte deltagaren». Vill man bortse ifrån att sex av sju
upptecknare, därav de tre bästa, icke ha utropet i fråga, finnes ingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
