Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - E. Jonsson, Prästerskapets privilegiefråga vid Sigismunds trontillträde och problemet rörande »16-mars-postulaterna»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PRÄSTERSKAPETS PRIVILEGIEFRÅGA VID SIGISMUNDS TRONTILLTRÄDE 4 I
Äldre historieskrivning ställde ej avskrifternas vittnesbörd i
tvivelsmål, och först under senare hälften av 1800-talet bröt den
åskådningen igenom, som alltsedan dess varit gängse, nämligen att
något privilegiebrev av den 16 mars aldrig blivit utfärdat.1
Professor Wingqvist synes ha varit den förste, som framställt den tanken,
att postulaterna stannat på förslagets stadium.2 Senare ha särskilt
E. Hildebrand och O. Holmdahl fortsatt på denna linje och bidragit
med en hel del argument för att bestyrka riktigheten av detta
antagande. Den förre har tre huvudargument härför: i. I
prästerskapets betänkande på riksdagen i Linköping år 1600 heter det, att
prästerskapet inte fick något besked av H. K. Maj:t under vistelsen i
Stockholm i mars 1594. 2. Den 30 maj yrkade rådet i en inlaga till
Sigismund på bekräftelse av alla ständers privilegier. 3. Då
prästerskapet vid Karl IX:s kröning framlade sitt privilegieförslag,
hänvisades i detta till Kyrkoordningen men ej till något Sigismunds
privilegiebrev. — Intet av dessa argument är hållbart. I prästerskapets
betänkande år 1600 åsyftas på ovannämnda ställe ej postulaterna
utan en supplik till konungen, vari man begärde beskydd mot vissa
»förförare och angivare».3 Även om Suppliken innehöll en begäran
1 I Acta eccl. Nr 97 i RA finns en förteckning över ecklesiastika
handlingar, uppgjord i början av 1700-talet, och där omnämnes »Ovisse copier af
Konung Sigismundi projecterede försäkringar för prästerskapet om religionen
och deras privilegier af 1594». Detta kan tyda på att redan då den meningen
förefanns, att privilegierna stannat vid utkast. Man kan dock ej avgöra, om
16-marspostulaterna äro inbegripna här.
2 Olof Wingqvist, Den svenska representationen i äldre tider, s. 119
anm.** (tryckt 1863). —Th. Norlin däremot godtog Stiernmans uppgift, att
postulaterna stadfästs, ehuru med den reservationen, att dateringen kunde
vara felaktig (Sv. kyrkans historia efter reformationen I: 1, s. 81). Anjou (Sv.
kyrkans historia ifrån Uppsala möte, s. 21) och Annerstedt (Uppsala
universitets historia I, s. 88, anm. 4) undvika att ta klar ställning till problemet.
3 »Prästerskapets yttrande om vår religions förmodliga våda därest k.
Sigismund hade i landet segrat» avgivet vid riksdagen i Linköping år 1600.
Jfr härmed Chesnecophorus’ skrift »Fullkommelige skäl och rättmätige
orsaker –-», som tillkom i samband med kröningsriksdagen 1607. -—
Angående prästerskapets supplik se SRA III: 1, s. 422 f. Holmdahl (a. a. I, s. 89 f.)
tar upp detta bevis som det enda hållbara av dem, som Hildebrand anför. —
I detta sammanhang är det lämpligt att ta upp till diskussion L. Paulini Gothi
version av händelseförloppet, där det heter, att konungen »hade stämt M:r
Abraham och capitulares» till Stockholm »och lovade dem konfirmation på deras
privilegier, och ville icke en gång tala med dem eller optaga deras supplikats
3 — 45681 Kyrkohist. Årsskrift 1945
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
