Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Nils Beltzén, Den kyrkliga försvenskningen av Jämtland-Härjedalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
NILS BELTZÉN
Sockenprästen skulle ju allt som oftast färdas mellan kyrkorna i sitt
pastorat, och man måste här räkna med förekomsten av passabla
färdevägar.
1661 års visitationsresa var som synes dryg och spände över
vidsträckta områden, berörande såväl Jämtland som Härjedalen.
Steu-chius’ tidigare besök i dessa trakter torde knappast ha varit så
grundliga som denna gång. Sålunda saknas alldeles belägg för att
han skulle ha farit ända ned i Härjedalen redan 1648 och 1653.
Den omständigheten, att sistnämnda resor gjordes sommartid, gör,
att det torde få betecknas som sannolikt, att dessa färder begränsades
till kyrkorna närmast omkring Storsjön förutom dem som passerades
på vägen till och från landskapet. En i detta sammanhang onekligen
ganska belysande notis må andragas. Under sommaren 1681 hade
krigsrådet Balthasar Gyldenhoff planerat i anledning av det
projekterade indelningsverkets organiserande anställa »kommission» på
tvenne orter i Jämtland och tydligen anmodat landshövdingen Åke
Ulfsparre att ordna för sig. Den senare meddelade i sitt svarsbrev,
att han icke kunde förbigå
»här medh berätta–-samma Landzortterz belägenheet uthij een
Circumferense rundt om kringh Frösöön der både Allmogen, och Militien
är Wahn att komma tillstädes–-, warandes till de andre Sochner
stoor dehl Sjööwägh och den öfrige aldeles odugligh Wägh at komma
fram medh någon Wagn derföre Jagh intet kunnat nu serdeles wedh
sommartijden lägligare orth uthsee än Frösöö Kongzgårdh–-a1
Även om man tager superintendenten Steuchius’ stora energi och
under de första åren säkerligen djupa önskan att så snart som
möjligt få komma i kontakt med underordnade ämbetsmän i de till
Sverige avträdda landskapen i beaktande, torde man likväl få anse
det för troligast, att Härjedalens båda församlingar icke blevo
visiterade förrän 1661. Intill detta år remplacerades han nog av sin
närmaste man i dessa trakter, den jämtländske landsprosten.
Alsens och Offerdals kyrkor är god rid väg», och på en »Geographisk Afrijtning
öfwer Jempteland och Herredalarne. Sampt the wägar och stijgar som ligga
öfwer Fiällen till Norje, afrijtat A° 1710 af Landtmätaren Stenklyft, men
se-dermehra A° 1720 förbättrat af Conducteuren Cedersparre» (kopia, Jämtlands
läns lantmäterikontor, Östersund), finnes väg markerad mellan Alsen och
Offerdal.
1 Gävleborgs läns landskansli, Registratur 20 maj 1681, HLA. Jfr Beltzén,
De kyrkliga tiondeprestationerna i Jämtland och Härjedalen, Östersunds
högre allmänna läroverks årsredogörelse för läsåret 1944—45, s. 41 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
