Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Nils Beltzén, Den kyrkliga försvenskningen av Jämtland-Härjedalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IOO
nils beltzén
Vid prostvisitation 1663 befunnos även de sju laga husen vara
uppförda, och huvudkyrkan samt annexen hade då mellan sig fördelat
underhållet av dem:
»Om Gieldzens lagha huus, som siu ähre, och annoteradhe finnas
här effteråth,–-
1) Boerstugu medh Bagarestugu,–-
2) rächnas för tu huus.
3) Een sänghstugu med Cammar hoos,–-
4) Een Portbygningh–-
g) Een Kornladu–—
6) Ett fäähuus–—
7) Ett stall–-»l
I Offerdal har den nye stiftschefen fått taga del av en vidlyftig
affär rörande prästgårdsbyggnationen därstädes och en strid, som i
anledning av densamma uppkommit och som icke blev slutgiltigt
avgjord förrän en god bit in på 1700-talet.2 Betecknande nog
reagerade Steuchius så, att han »efter examen i prästgården» — vilket
begrepp man väl får tänka sig innefatta både pastor loci och ombud
för sockenmenigheten — överenskom med socknens representanter
om genomförande av svensk sed i detta hänseende, eftersom
»dädh borde wäl öfwer heela Sweriges Rijke medh alla huusbygningar
så wäl på Gälsens sijda som pastoris en öfwerstämmelse wara».3
Här torde vi i själva verket ha ett positivt bevis för att Steuchius
från första början klart fattat i sikte att lämpa de jämtländska
församlingarna över till svenska sedvänjor beträffande husbyggnaderna
på prästgårdstomterna.
Också i Hammerdal diskuterades tämligen säkert under första
resan, hur det skulle byggas på prästgårdarna. Från nov. 1649 finnas
belägg för att frågan tagits upp på allvar, ehuru man även kan
skönja, att de nya direktiven verkställts först under hand. I
förteckningen över »Giellsens huus» måste man uppenbarligen kunna
presentera sju nummer, men det lyckades endast efter särskild
förklaring, såsom av efterföljande citat torde framgå.
1 Undersåkers kyrkoarkiv, ibid.
2 Beltzén, a. a. Då iag där utförligt behandlat denna intressanta
byggnadstvist, går jag icke i detta sammanhang närmare in på händelserna i Offerdal.
3 Offerdals kyrkoarkiv, O V: 1, Offerdal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
