- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Fyrtiofemte årgången, 1945 /
91

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Nils Beltzén, Den kyrkliga försvenskningen av Jämtland-Härjedalen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DEN KYRKLIGA FÖRSVENSKNINGEN AV JÄMTLAND-HÄRJEDALEN iOi

heller intet förvånande i detta, alldenstund inköpen till socknarna
av 1690-talets viktiga kyrkliga böcker skedde, såsom redan är
omtalat, i kunglig regi. Församlingarna ålades helt enkelt att anskaffa
dessa böcker, och vad Karl XII:s bibel beträffar, tillämpades t. o. m.
ett slags avbetalningssystem, i det att köparen hade att vid ett par
tillfällen, exempelvis för inbindning och kopparstick, avlämna
för-skottslikvider, innan leveransen skedde. Denna dröjde mer eller
mindre. Snabbast gick det att få ut handboken, som sändes ut under
åren 1694—1695. Långsammare gick det med psalmboken, vilken
tillställdes adressaterna i Jämtland-Härjedalen först 1698. Sämst
ställt i detta hänseende var det med den nya stora kyrkobibeln.
Den torde icke ha expedierats till någon kyrka i dessa landskap
före 1708, alltså åtskilliga år efter det att kontributionerna börjat
utgå och bokverket förelåg i tryck.1

År 1694 utnämndes Matthias Steuchius till biskop i Lund, och
i maj följande år lämnade han Härnösand. Till hans efterträdare
förordnades teol. doktorn och professorn Julius Micrander, som kom
att verka i norrlandsstiftet till sin död 1702. 1698 företog han en
visitationsresa i ett flertal jämtländska församlingar, därvid dock
endast rutinmässiga frågor voro under debatt. Samma är förhållandet
med det synodalmöte han höll i Härnösand i febr. 1696. I själva
verket torde vid denna tidpunkt försvenskningsproceduren ha
fortskridit så pass långt, att någon nämnvärd skillnad i kultiskt
hänseende mellan jämtar och härjedalingar å ena sidan samt övriga
innevånare i Härnösands stift å den andra knappast längre förefanns.

*



En given uppgift för försvenskningssträvandena efter
Brömsebro-freden var att ordna undervisningen, så att den kom att tjäna enbart

1 Jämtländsk-härjedalska kyrkoräkenskaper och inventarier. Se närmare
härom Beltzén, sist a. a. I samband med införskaffandet av nya svenska
kyrkliga böcker aktualiserades de gamla i arkiven kvarliggande danska. Den
åtgärd, som Härnösands konsistorium 1693 vidtog beträffande dessa, vittnar —
ehuru saken väl vid denna sena tidpunkt saknade all praktisk betydelse — om
samma iiberalitet som vid tidigare tillfällen. Man diskuterade detta år,
huruvida icke de gamla danska böcker, som ännu lågo kvar i kyrkornas arkiv, borde
försäljas för att i stället ersättas med svenska. Domkapitlet resolverade:
»Att dee danske böcker förblifwa såsom Monumenter eller skickas till
Consisto-rium att der förwaras finner Consist. rimligast. Dock måste altid Swänske
Bibler förskaffas till hwar och en kiörkia.» Sunne kyrkoarkiv, I: 2, ÖLA.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:12:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1945/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free