Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Nils Beltzén, Den kyrkliga försvenskningen av Jämtland-Härjedalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN KYRKLIGA FÖRSVENSKNINGEN AV JÄMTLAND-HÄRJEDALEN iOi
Det märkligaste och mest följdriktiga initiativet i den
jämtländska skolfrågan togs dock av Västernorrländska kommissionen
1670. I sitt yttrande till Kungl. Maj:t förordade den inrättandet av
en trivialskola i Jämtland, »hvarigenom Ungdomen emot det som
nu skeer, mycket blefve afhållen att uthi Trundhems Schola och
Gymnasio sine studier fortsättia».1 Kommissariernas ansatser i
skolfrågan fullföljdes vid riksdagen 1672 genom att en paragraf i besvären
innehöll en begäran om utvidgning av den förefintliga barnaskolan.
Kungl. Maj:ts svar blev gynnsamt, och den 2 april 1674 utfärdades
Frösö trivialskolas stiftelseurkund. Det gick emellertid långsamt med
verkställigheten, och skolans främsta tillskyndare, prosten Zacharias
Plantin i Offerdal, hade förvisso ett styvt arbete med att föra frågan
framåt. Han drog sig icke för att »söka den världsliga armens bistånd»,
vilket gick så mycket lättare att utverka, som man i ansvariga kretsar
betraktade projektet ur försvenskningssynpunkt. I detta hänseende
intressant är en skrivelse från Kanslikollegium av den 6 juni 1676
till superintendenten i Härnösand, vari vederbörande anbefalldes se
till, att såsom lärare vid skolan icke sattes personer »uthan någon
åthskillnadt af hvad Nation dee äre». Iakttagas borde, »att icke
någre andre Subjecta der till antagas än dee som äre infödde
Svän-ske».2 Denna erinran korresponderar alldeles klart och tydligt med
de åsikter, som myndigheterna ungefär samtidigt gåvo tillkänna
beträffande prästtillsättningarna.3
På grund av rätt stor kallsinnighet inom såväl prästerskapet som
konsistoriet gentemot planen på upprättandet av en trivialskola på
Frösön, bl. a. beroende på vissa ekonomiska problem, som blevo ak-
1 G. Hasselberg, a. a., s. 20. Hasselberg hävdar, att de pådrivande
krafterna (om misstaget med Plantins insats vid denna tidpunkt se s. 79, not 1)
sökte »skrämma» med påståendet om ungdomens många studiebesök i
Trondhjem för att uppnå startandet av en trivialskola i Jämtland. Hasselberg
hänvisar också — dock icke genom direkta källbelägg och därför föga övertygande
— till att de flesta jämtländska prästsönerna alltifrån slutet av 1640-talet
besökte svenska läroanstalter. Med kännedom om den mycket livliga trafik,
som rådde över jämtlandsgränsen mellan Sverige och Norge, kan man nog icke
utan vidare avvisa påståendet om studieresorna till Trondhjem. (Jfr s. 45 med
not 2.) En väntad avhandling om denna företeelse av en norsk forskare kommer
måhända att ge besked i saken. Försiktigheten bjuder därför att vänta med
mera bestämda slutsatser härutinnan.
2 G. Hasselberg, a. a., s. 25. 3 Jfr s. 80 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
