101 (Kyrkohistorisk Årsskrift / Fyrtiofemte årgången, 1945)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Nils Beltzén, Den kyrkliga försvenskningen av Jämtland-Härjedalen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DEN KYRKLIGA FÖRSVENSKNINGEN AV JÄMTLAND-HÄRJEDALEN IOI

flittig Opsyn og vel betragte, hvem han dertil forordner, at de kan vaere
dygtige og vederheftige,–-.d1

Vi få alltså en klar bild av läget i Trondhjems län strax före
Brömse-brofreden. I själva verket torde denna instruktion vara den som
följdes ännu under svensk regim. Kravet på särskilt upptecknande
av »Kirkernes Restants» respekterades vid räkenskapsföringen och
blev regel. Speciellt intresse tilldrager sig upplysningen om att
stiftsskrivaren ägde att förordna kyrkvärdar. Dessa voro således
icke socknens förtroendemän utan länsmyndighetens och konungens
ombud. Detta måste i sin tur hänga intimt samman med den ringa
sockensjälvstyrelsen i Norge.

Sexmannainstitutionen är svår att få ett grepp om i Norges
historia före 1645. Att det likväl funnits sexmän är säkert, ehuru
uppgifterna härom förekomma mycket sporadiskt.2 På hösttinget i
Offerdal år 1622 omtalades exempelvis sexmännen såsom socknens
ordningsmän i kyrkotuktsärenden.3

Vilken blev utvecklingen beträffande dessa ting i
Jämtland-Härjedalen? I tvenne ärkebiskopliga stadgar, Jöns Håkanssons av 1425 och
Nils Ragvaldssons av 1440, bestämdes följande om
räkenskapsföringen på sockenstämman:

»fframdelis wiliom wj oc biudhom at kirkioh«yren oc kirkiowaerendewa
widh huars thera thre mark hwart aar raekenskap göri wm pascha tiidh
j alla soknamawna nerwaru».4

Det troliga är väl, att kyrkvärdarna valdes av sockenstämman
just »vid påsktiden».

Undèr reformationen hade, som nämnt, sockenstämman sin
prövo-tid. I Sverige klarade den sig trots allt igenom svårigheterna, men i
Danmark-Norge gick socknens självstyrelse så gott som helt och
hållet förlorad efter reformationen. Följaktligen fanns i Jämtland och

1 Norske Rigsregistranter, VII, s. 691.

2 Norske Rigsregistranter, VI, s. 480, VII, ss. 302, 542 och 546.

3 Jämtlands domböcker och landstingsprotokoll, I, Skrifter utg. av
Jämtlands läns fornskriftsällskap, III, s. 81.

4 Synodalstatuter —–-från svenska medeltidskyrkan, utg. av
Gummerus, Skrifter utg. av Kyrkohistoriska Föreningen, II: 2, ss. 42 och 45.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sun Dec 10 14:12:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/kyrkohist/1945/0111.html

		Kyrkohistorisk Årsskrift / Fyrtiofemte årgången, 1945 / 101 (1900) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|