Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Nils Beltzén, Den kyrkliga försvenskningen av Jämtland-Härjedalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IOO
NILS BELTZÉN
offerdalsprosten Zacharias Plantin. Under sitt energiska arbete
för upprättandet av en trivialskola på Frösön har hans främsta
uppgift varit att på något sätt ordna den ekonomiska sidan av saken,
och säkerligen har han med ljus och lykta spanat efter tillgängliga
resurser. Därvid har hans uppmärksamhet riktats mot
stiftsskri-vareinstitutionen, vars indragning ju långt tidigare varit på tal.
Såsom mångårig ledamot av konsistoriet i Härnösand hade
Plantin sig givetvis väl bekant, vilka planer superintendenten Steuchius
redan 1661 hade på en förändring av uppbördskontrollen i
församlingarna. Förutom den ekonomiska vinsten, lämplig att täcka en
del av den projekterade trivialskolans utgifter, skulle man ju
dessutom vinna en avsevärt större konformitet med svenska
förhållanden. Att myndigheterna togo fasta på ett sådant förslag är icke
överraskande. Till allt detta kom att den tjänstgörande
stiftsskrivaren, Elias Oldberg, samtidigt var skolmästare i O viken samt
att han skulle fortsätta med sin pedagogiska verksamhet såsom
kollega i frösöskolan, f. ö. under bättre ekonomiska villkor. Några
personhänsyn behövde således icke tagas.
Efter 1678 förordnades alltså ej längre någon särskild
stiftsskrivare eller syssloman, utan fördes (med biträde av kyrkoherden)
och undertecknades räkenskaperna av prosten, som också granskade
kyrkvärdarnas uppbörd och förvaltning.1 Med denna anordning
åstadkom man åtminstone en viss likhet i hithörande hänseende med
arrangemangen i de förvärvade provinserna i södra Sverige, där
prosten såsom de världsliga myndigheternas medhjälpare vid sina
visitationer utövade uppsikt över kyrkornas ekonomiska tillstånd i
sin helhet.2 Vilka de drivande krafterna varit vid övergången till
det nya systemet framgår av ovanstående, men inga cirkulär eller
skrivelser i saken ha kunnat påträffas. En intressant iakttagelse
kan likväl göras i vissa kyrkoräkenskaper. Under de sista åren av
den tid, som Oldberg tjänstgjorde, har denne förutom datum och
namn även antecknat, att slutredigeringen skett i närvaro av pastor
eller praepositus, d. v. s. för det senare fallet att prosten samtidigt
var pastor loci.3 Det är väl troligt, att dessa kompletterande tillägg
1 Under åren närmast efter 1678 undertecknades räkenskaperna allenast
av prostarna, som alltså ensamma svarade för såväl bokföring som revision.
2 Hedar, a. a., s. 242.
3 Kyrkoarkiven i Mattmar, L I: 1, Klövsjö, L I: 1, Bräcke, L I: 2, Ås,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
