Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - David Lindquist, Engelsk uppbyggelselitteratur i svensk översättning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
engelsk uppbyggelselitteratur i svensk översättning 125
genom flera års arbete. »Anno 1674 coepi scribere in hoc libro et
anno 1704 finivi sc. 30 annis», skriver Wallinus. Samlingen består
mestadels av smärre översättningar. Titeln är densamma som i
Lem-wijks arbete av år 1672, som snart skall beröras. »Olaus Lemwigh»
nämnes också bland de auktorer, som Wallinus använt. Av större
intresse är dock, att han läst och översatt stycken ur flera engelska
uppbyggelseböcker och skrifter, författade av Francis Quarles, Henry
Smith, Josef Hall, J. Henshaw och Lancelot Andrewes. Vid
översättningen av Halls skrifter har han stundom använt en holländsk
förlaga.
I sin inledande översikt kommer Hellekant också in på de båda
försök att närmare knyta samman den svenska och engelska kyrkan,
som ägde rum under 1600-talet och början av 1700-talet. G. Westin
har utförligt behandlat J. Duraeus’ ekumeniska insats, som var det
ena försöket till samförstånd. Det andra gjordes år 1718, när
statssekreteraren Carl Gyllenborg lät en rundskrivelse utgå till svenska
biskopar med förslag till samverkan mellan den svenska och
anglikanska kyrkan. Några resultat nåddes synbarligen ej. Tidevarvets
ortodoxi var en karg jordmån för ekumeniska strävanden.
Frågan om de kyrkliga förbindelserna med England och därmed
sammanhängande samförståndssträvanden efter J. Duraeus’
framträdande är emellertid ett stort och viktigt problem, som alltför
ringa beaktats av den kyrkohistoriska forskningen. De
unionsförsök, som gjordes, ha knappast blivit utredda och insatta i sitt
sammanhang. En grundlig undersökning skulle utan tvivel visa,
att politiska och ekonomiska faktorer i hög grad spelat in i den
ekumeniska diskussionen. Ekumeniken blev stundom täckmantel för
andra motiv. Omsorgen om religionens enhet i det egna landet
hindrade icke vissa av de svenska kyrkomännen från att hävda en
»internationell» ekumenism.1
1 För en undersökning av de ekumeniska strävandena är en anonym
skrift i UUB (Nordin 1763) av särskilt intresse. Den har titeln: Then skilnad,
som ähr emellan then Swänske och Engelske kyrckian antingen uti Dogmaticis
eller Ceremoniis. Oxfordt in Julio 1704. Skriften, som är författad av I. Broms,
ger en svensk teologs syn på det anglikanska kyrkolivet i början av
1700-talet. (Jfr också Bröms svarsskrivelse till C. Gyllenborg, 1718 i F213 i UUB
samt dokument av Bröms i Kalmar läroverksbibi.) År 1710 gjorde skotten
Wilhelm Scott en framstöt i den ekumeniska frågan (RA: PA: Prästeståndets
prot. 28 och 29 april 1710). Scotts skrivelse till prästeståndet upptager till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
