Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - David Lindquist, Engelsk uppbyggelselitteratur i svensk översättning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124
david lindquist
Några Betrachtelser hör till de ytterst fåtaliga engelska
översättningsarbetena på 1600-talet. Den har liksom flera andra skrifter
anonymt passerat genom den ortodoxa censuren.
Betraktelsesamlingen har också sitt speciella intresse därigenom, att dess förf.,
J. Henshaw, icke tillhörde puritanismen, utan snarare representerade
den högkyrkliga riktningen i England. Litterära alster, som utgått
från denna riktning, äro ytterst sällsynta bland engelsk
uppbyggelse-litteratur i svensk översättning.
Den starka censuren lade hinder i vägen för
översättningsverksamheten. Många engelska uppbyggelseskrifter, som överförts till
det svenska språket, blevo aldrig tryckta. Ur den synpunkten har
den verksamhet, som utfördes av Wilhelm Guthrie i Stockholm på
1680-talet, ett visst intresse. Guthrie antogs 1680 av borgmästare
och råd i Stockholm såsom translator »uthi dhe Engelske och skottske
Språken såsom och att wara notarius publicus».1 Han bedrev också
i Stockholm en livlig verksamhet såsom översättare. Den 16 maj
1681 erhöll han K. Maj:ts brev till statskontoret »om medel» att
trycka ett antal skrifter. Censuren var emellertid mycket långsam.
Detta sammanhängde delvis med, att ingen av medlemmarna i
Stockholms konsistorium var hemma i det engelska språket.
Konsistoriet rådde Guthrie att anhålla hos K. Maj:t, »det Biskop Spegel,
som engelskan mägtig är», skulle få överse de nämnda skrifterna.2
Flera av de skrifter, som Guthrie översatt, voro av tyskt ursprung.
Två skrifter hade den engelskt påverkade Heinrich Müller till
författare, nämligen Danckalter och Kors-boot och böön-schola. En
skrift var författad av Johann Gerhard och hade titeln: Fromma
hier-tans andeliga klenod.3 Större intresse ha dock i detta sammanhang
de engelska översättningarna till svenska, nämligen Davids
botfärdighet, Ancilla pietatis, En oprichtig Christens sanna och rätta
probersten samt Then christnes stoora interesse.4 De sistnämnda
1 UUB: Pairasköld 359, Th. A. Fisher, The Scots in Sweden, s. 266.
2 SRåA: Stockholms konsistorii prot. 9 maj 1683, jfr prot. 24 maj 1682
och 7 febr. 1683.
3 Handskriften finns i KB, försvenskad av »W. G.» Den utkom tydligen
ej i tryck. Om en senare översättning, se Lindquist, Studier i den sv.
andaktslitteraturen, s. 24, n. 8. Denna översättning godkändes redan 1710 av
Stockholms konsistorium (Stockholms konsistorii prot. 9 febr. och 11 maj 1710).
4 SRåA: Acta consistorii Holm. 1682, skrivelse dat. 24 maj 1682, UUB:
Palmsköld 359: J. Eberdts skrivelse, dat. 21 maj 1683.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
