Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Karl-Åke Henningson, Jacob Otto Hoof som predikant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 iO
karl-åke henningson
fördela sjelfwa grundartiklarna i Jesu lära, samt således gifwa falska
förklaringar af sjelfwa sanningen, och de mest förnedrande uttryck om Gud,
om rättfärdiggörelsens lära, om bättringen och den saliggörande tron
o. s. w. Härwid uppkomma Läror, som göra Gud till en person, Läror,
som neka tre personer i Gudomen, fasten en Gud i tre personer af
Skriften kan bewisas: här uppkomma Läror, som efter förnuftsslut wilja
begripa Gud.»1
Med folkpredikantens starka färger målar Hoof sin samtids
»upplyste förkunnare» såsom de antikrister vilka påskynda den yttersta
domens annalkande. Varken här eller eljest när det gäller
motståndare, skräder han orden. Hans egen ståndpunkt i bibelfrågan
är grundmurat ortodox. Bibeln är den måttstock, varefter hans
egen förkunnelse må prövas. »Jag skall tacka eder, om I wiljen efter
Bibeln pröfwa den lära jag yrkar»2, kan han utbrista. Bibeln är
den ofelbara sanningskällan, som först och främst innehåller allt
vad en syndare behöver veta för att bliva frälst, men som därjämte
också ger tillförlitliga upplysningar i jordiska ting. Visserligen kunna
somliga bibelställen förefalla oss dunkla, men grunden därtill är att
söka i vårt eget förmörkade förstånd och icke i det uppenbarade ordet.
»Låt derföre de mörka språken wara för dig af ett oändligt wärde och
erinra dig, att det är egentligen ditt medfödda natursmörker, som för
dig fördunklar och förmörkar Skriftens språk, hwilka i sig sjelfwa äro
klara, ty Jesus, det sanna ljuset, är i dem. Men efter han lyser i mörkret,
så skall han ock upplysa ditt natur-mörker och gifwa dig ljus i de
Skriftens rum, dem du anser för mörka, allenast du beder om upplysning och
betraktat ordet utan förnuftsgrubbel. Och om du, under denna öfning
icke förstår ett otydligt språk, så gå då med wördnad detsamma förbi.
Hwad händer? Minst du förmodar, så gifwer dig Jesus ljus deruti.
–Gud ske lof! Guds Andas egentliga mening blir endast fördold
för dem, som i otro och synder och således på ett förwändt sätt, utan
ett rätt ändamål rannsaka Skrifterna.»3
3) I fråga om uppståndelsetron kunna vi fatta oss kort. Röster
hade icke saknats under den senare upplysningstiden, som velat
förläna den kristna eskatologien en mindre realistisk prägel. Mag.
Henric Lyth provpredikar t. ex. Påskdagen 1812 i Västergarns
kyrka över ämnet: »En christens visshet om ett oförgängligt lif.»
1 H. P., s. 34. Anförda citat visa klart Hoofs bibelsyn men torde ha sin
egentliga udd mot swedenborgianismen, se nedan s. 203.
2 H. !>., s. 510. 3 H. P„ s. 518 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
