Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Henrik Gladh, En roparerörelse i Ångermanland på 1830-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220
henrik gladh
liga punkter — kan fullständiga och berika uppfattningen av det
andliga livet där.
Själevads socken på ömse sidor om Moälven har sedan gammalt
varit huvudbygden i norra Ångermanlands kustland. Från denna
socken avgingo under 1800-talet Björna och Mo församlingar i norr
och 1907 Örnsköldsvik i öster som särskilda pastorat.1 Sidensjö är
gränsförsamling i väster och Arnäs i öster. I början av 1830-talet
gick i dessa trakter en väckelse av en i viss mån särpräglad art.
Den följande framställningen bygger främst på brev ur
uppsalarådmannen L. V. Henschens efterlämnade brevsamling.2 Denne
tjänstgjorde under tiden från 1 juni till den 15 september 1832 som
vikarie för häradshövdingen J. Munck af Rosenschöld och bodde i
närheten av tingshuset i Billa i Själevad. Beträffande värdet i de
uppgifter han i sin korrespondens lämnat, skulle man möjligen kunna
göra den anmärkningen, att han, som var en av de få ståndspersonerna
i bygden och som vistades där endast under en kort tid, knappast
hade möjlighet att få den kontakt med befolkningen, som skulle
utgöra en förutsättning för uppgifternas omedelbarhet och
tillförlitlighet. Gentemot en sådan invändning förtjänar att framhållas, att
Henschen ingalunda var en främling i bygden. Redan från juli 1829
till augusti 1831 hade han uppehållit häradshövdingetjänsten.3
Under denna tid hade han upplevat ett plötsligt religiöst genombrott4,
och fastän detta knappast skett under inverkan av fromheten i
bygden, förde detta honom i nära kontakt med »de stilla i landet». Hela
Henschens läggning som ämbetsman var för övrigt av allt att döma
utpräglat folklig. Detta drag framträdde särskilt klart i hans umgänge
med de väckta under sommaren 1832. När Henschen detta år kom
till norra Ångermanland hade väckelsen pågått sedan påsk.
Rörande händelserna under första perioden i väckelsen har kyrkoherden
1 Jfr Bygdén, a. a., III, s. 275.
2 Hos prof. F. Henschen i Sthlm. Sockenstämmoprot. för Själevads, Björna
och Mo församl. (Härnösands Landsarkiv, Ser. K I: 1) innehålla ej något om
väckelsen.
3 Johan Munck af Rosenschöld, f. 1781 i Lund, d. 1843 i Grundsunda, var
häradshövding i Nätra, Anundsjö, Sidensjö, Själevads, Arnäs och Gundsunda
socknars domsaga sedan 1818, fick lagmans namn 1830. G. Elgenstierna,
Svenska adelns ättartavlor, V, s. 313.
4 Henschen t. Jenny Vigelius, 1836 24/1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
