Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Gunnar Westin, Brev rörande Gustaf Unonius som emigrantpräst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
brev rörande gustaf unonius som emigrantpräst 303.
innan jag hann efter från Chicago. Dervid är liten eller ingen fråga om
hjertats förändring. Han synes se mindre härpå än på sitt samfunds
storlek i antal. — Farväl! Jag beder än en gång: Upptag i kärlek min
verkliga välmening. —
L. P. Esbjörn till G. Unonius. (Original.)
Andover, Henry Co. Iiis. Oct. 28, 1852.
Herr Pastor Unonius.
Herr Pastor!
Oaktadt jag 3 särskilda gånger satte ut bestämd tid att under mitt
vistande i Chicago besöka Herr Pastorn, så blef jag dock så hindrad
derifrån, att det var mig omöjligt att åstadkomma det. Så länge
synoden varade, var ingen tid dertill, och sedan hade jag så mycket att uträtta
för andra, och feck så många gånger löpa till samma personer om samma
saker, att mitt eget måste försummas. Att detta verkeligen var så, och
att skälet till mitt uteblifvande icke var någon fruktan eller blygsel,
torde inses deraf, att jag icke ens feck tid att uträtta det sista vigtiga
ärendet hos Åström och Lind (hvilket jag anhåller Tit. ville hafva
godheten helsa dem) eller att fara till St. Charles, hvilket jag förmodar Tit.
tror att jag gerna velat, om tiden medgifvit.
Detta gör mig ledsen, ty jag hoppas att ett muntligt samtal skulle
kunnat reda mången för Tit. obegriplig knut, och öfvertyga Tit. om det
grundförderfliga uti Calvinismens läror om Herrans nattvard och
nådevalet samt det ochristeliga uti Episcopalkyrkans åsigter om
biskops-dömet, hvilket allt är rakt stridande mot den Lutherska läran. Skulle
det ock icke lyckats mig att öfvertyga Tit. härom, så tror jag åtminstone,
att Tit. skulle insett, att hans lära och kyrka icke är Luthersk, icke står
på den Augsburgiska bekännelsens och Schmalcaldiska artiklarnes grund,
och att han, såsom hederlig man, derföre bör erkänna, att han gått från
den Lutherska kyrkan. Detta är allt hvad jag åstundar för närvarande.
Jag hade ock gerna åstundat se Ärkebiskop af Wingårds bref. Som
det nu icke eller lät göra sig, så skulle jag blifva ganska förbunden, om
Tit. ville vara god sända mig det med posten, så vill jag genast återsända
det, så snart jag läst det. —
Var god helsa Consul Schneider [Schneidau], att jag hade äfven
ämnat besöka honom, om jag haft tid.
Med högaktning ödmjukast
L. P. Esbjörn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
