Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Andreas Lindblom, Sveriges konsthistoria från forntid till nutid, II (Prof. em. August Hahr) - Tobias Norlind, Från Tyska kyrkans glansdagar (Doc. Stig Walin)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
granskningar och anmälningar
367
redogör författaren klart och översiktligt och på det eleganta,
lättillgängliga språk som möter oss överallt i den rikt och ypperligt
illustrerade volymen.
August Hahr.
Tobias Norlind, Från Tyska kyrkans glansdagar. Bilder ur svenska
musikens historia från Vasaregenterna till karolinska tidens
slut. Musikhistoriska museet Stockholm, I o. II 1944 (I även
i Svensk Tidskr. för Musikforskning, XXVI, 1944), III 1945.
I-III 644 s. 8:0. Kr. 24: —.
De tre delarna i prof. Norlinds nya arbete bära undertitlarna
»Reformationstidevarvet 1523-1600», resp. »Stormaktstidens begynnelse
1600-1660» och »Stormaktstidens senare skede 1660-1720». De omfatta
sålunda en av de skickelsedigraste perioderna i vårt lands historia, en
period, som trots sin brokighet ändå i många avseenden bildar ett
sammanhängande helt. Reformationen med dess djupgående förändringar
på kulturlivets olika områden utgör dess markerade början och
stormaktsväldets sönderfallande dess lika markerade slut. Även musikaliskt är
tidsavsnittet i fråga rikt på omvälvningar och betydelsefulla händelser.
Detta är särskilt fallet inom den högre musikodlingen. Denna hade hos
oss under medeltiden företrädesvis omfattat andlig tonkonst. Den
katolska kyrkan hade så långt förhållandena medgivit också i Sverige
omsorgsfullt vårdat sig om gudstjänstens musikaliska delar och varit en
musikfrämjare av stora mått. Visserligen förblev kyrkan även efter
reformationen ett av de viktigaste centra för den högre musikkulturen, om
än under helt andra såväl inre som yttre betingelser. Men vi få nu även
andra betydelsefulla musikhärdar, nämligen i första hand hovet och
adeln och därjämte i någon mån även städernas borgerskap, varmed
följde en uppblomstring av den profana musikodlingen.
De olika yttringarna av denna högre musikkultur, såväl den kyrkliga
som den profana, är det som Norlind behandlar i sitt verks trenne delar.
Det kyrkliga musiklivet och dess organisation intar en bred plats i
framställningen. Förf. följer i särskilda kapitel kyrkomusikens omvandling
och långsamma anpassning efter de nya förhållandena. Därvid
behandlas utförligt de svenska reformatorernas inställning till musiken,
tonkonstens plats i de olika gudstjänstformerna, den svenska koralbokens
tvekande och mödosamma första utvecklingsgång m. m., varvid
jämförelser även göres med Luthers eget reformarbete. Härvid har dock förf.,
I, s. 28, gjort en för förståelsen av det rätta sammanhanget ödesdiger
felskrivning beträffande innebörden av de båda grundläggande
mässordningarna, »Formula missae» 1523 och »Deutsche Messe» 1526, som
kommit att förväxlas med varandra. De vittgående förändringar i fråga om
kyrkomusikens organisation, som reformationen medförde, ägnas en
ingående uppmärksamhet. Några av de viktigaste förändringarna hän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
