Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Gust. Arén — Sigurd Petri, De Svenska Församlingarnas i Nordamerika anslutning till den Anglikanska Kyrkan 1736—1786 - Kap. I. Brister i ledningen - 4. Olämpliga präster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE SVENSKA FÖRSAMLINGARNA I NORDAMERIKA IOI
skapade han inte bara för sig utan även för de andra svenska prästerna
förakt och förtal i församlingen.1
Racoon-Pennsneck råkade här liksom i fråga om vakanserna och
flyttningarna värst ut, i det att den i sju år hade som kyrkoherde
slarvern J. A. Lidenius. Han var född i Amerika, son till en svensk
präst där. Redan vid hans första anställning som pastorsadjunkt
började klagomålen hopa sig mot honom.2 Han har helt enkelt
lämnat församlingen, slagit sig ned i Manathanim och »där tagit sig
Ängelske FörsamF; kommer aldrig till wåra 3 årla Möten; aldrig
anammar Herrens Nattward med oss; aldrig kommer till hjälp, när
sjukdom infaller; och det wärst är icke wisar det minsta tekn till
bättring».3 Redan då började man att taga anstöt av honom. »Man
skulle tänka at herr Lidenius som hafwer mycket släkt i landet äfwen
hafwer många medhållare. Men twärt emot. Alla mäniskor förundra
sig öfwer hans flygtiga och enwisa sinne.»4
Men det blev värre med tiden. »Utan all twifwel war han flygtig,
och fallen för liderlighet», säger Göransson. »Men så straffade ock
Gud honom med ett huskors, med hwilken han måste lefwa i armod
och fattigdom.»5 Göranssons uppgift, att »han drog dock sitt kors
med tolamod och hade ett mycket godt och fromt sinne», får dock
tas med reservation; i ett brev av Wrangel omtalas nämligen, att
hans hustru »genom hugg och slag blifwit twungen att lemna huset
med ett spädt barn, och att taga sin tillflycht till en Qwäkare i
granskapet».6 Här hopar sig anklagelsepunkterna mot honom. Han har
icke blott fullständigt försummat församlingen; han har t. o. m. varit
anklagad för hädelse mot Gud och den heliga Skrift. Han har även
gjort sig skyldig till oegentligheter på grund av sitt ekonomiska nöd-
1 Wrangel, Unander, Lidenius och Borell t. domprosten 1.6 1759, F VIII:
4. 83.
2 Några frågor ang. J. A. Lidenius av Acrelius, samt Wälmenta tanckar
av Parlin och Unander, 8.5. 1753, F VIII: 5, 47 f.
3 Acrelius t. domkap. 2.8. 1754, F VIII: 4, 61.
1 Acrelius t. ärkeb. 23.10. 1754, F VIII: 5, 45 (Acrelii uppgifter bestyrkta
av Unander och Parlin 27.10. 1754, F VIII: 5, 46). Jfr Acrelius t. ärkeb. 31.10
1754, F VIII: 5, 49.
5 Göransson, Wälmenta tankar, odat. men bekräftade av Wicksell och
Girelius 2.11. 1768, F VIII: 6, 122.
6 Wrangel t. domkap. 21.8. 1761, F VIII: 5, 51.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
