Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Gust. Arén — Sigurd Petri, De Svenska Församlingarnas i Nordamerika anslutning till den Anglikanska Kyrkan 1736—1786 - Kap. I. Brister i ledningen - 6. Ekonomiska förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE SVENSKA FÖRSAMLINGARNA I NORDAMERIKA
IOI
eller annat håll, såsom »The Society for the Propagation of the
Gospel in Foreign Parts» (S.P.G.) och herrnhutarna. Till deras
representanter behövde man inte betala något underhåll — varför skulle
man då kasta ut pengar på att hålla präster, när man kunde få sådana
gratis? Sandin klagar sålunda 1748 över att i Racoon-Pennsneck
»tre fierdedelar af folket war intagit af Moraviska principier, som
wänta präster för intet».1
Så fingo de svenska prästerna vidtaga åtgärder, som gjorde, att
deras egentliga uppgift blev lidande. Man kunde skaffa sig en
biinkomst därigenom att man predikade för engelsmän och tyskar för
att även få något underhåll från dessa.2 Detta blev oerhört slitsamt
och stal tid och krafter från församlingsarbetet. Dessa förbindelser
med tyskar och engelsmän kunna också ha bidragit till att utsudda
känslan för svenskarnas religiösa egenart.3
Sämst i ekonomiskt avseende var Racoon-Pennsnecks pastorat.
Prosten Collins anteckningar i hans dagbok med citat ur Racoons
kyrkbok ge en del glimtar, som med all önskvärd tydlighet visar,
hur deprimerade de ekonomiska förhållandena ofta kunde vara för
prästerna. Om Malander heter det: »Var hårdt, at få ut fåå skillingar
och läraren med hustru och et spädt barn lefde i eländighet af hunger
och äfwen törst, ej kunnande dricka bara vatnet, utan at bli sjuke
deraf.»4 — »Prosten Sandin berättar at Pennsnecks församling ej
skjötte om någon svensk präst.»5 Som en illustration härtill anmärker
Collin: »Han dog efter 6 månar.»5 — »Unanders beklagelse befinnes
i flera bref til Högv. DomCapitlet.»5 — »Lidenius kom genom
fattigdom i fängelse, förnämsta skulden var väl hos honom sjelf, men
förtryck och ledsamheter kunna och mycket värka.»5 Lidenius har själv
1 Sandin t. domkap. 10.9. 1748, F VIII: 2, 53.
2 Dylander t. domkap. 24.10. 1741, F VIII: 2, 20.
3 Under Svedbergs tid erhöllo de svenska prästerna tid efter annan
understöd från S.P.G. på grund av sina tjänster åt engelsmännen (jfr nedan s. 100,
n. 4). Detta synes dock ha upphört i samband med att S.P.G.:s verksamhet
utökades på 1750-talet; Acrelius skriver 1751 angående de tjänster, som de
svenska prästerna vid denna tid utförde åt engelsmännen i sina församlingar:
»Gud wet at en Präst får sitt arbete och omkostningar där wid rätt knapt
betalte, ej e:r wedergäller Societeten af Angland mer främmande Prästers besvvär,
sedan antalet af dess Missionarier tilwäxt.» (Acrelius t. domkap. 2.11. 1751,
F VIII: 6, 20 f.)
4 Collins dagbok 1773, F VIII: 9, 89. 6 Ibid. 9, 90.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
