- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Fyrtiosjätte årgången, 1946 /
110

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Gust. Arén — Sigurd Petri, De Svenska Församlingarnas i Nordamerika anslutning till den Anglikanska Kyrkan 1736—1786 - Kap. III. Församlingarna i Amerika och den svenska egenarten - 1. Den allmänna kulturutvecklingen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.



GUST. ARF.N OCH SIGURD PETRI

om språket segrade engelskan — och här se vi, hur allvarliga följder
dessa problem fingo även för församlingarnas religiösa egenart — utan
detta hade sina konsekvenser även för religionen. Collin anmärker
sålunda i sin dagbok , att »det är obeqvämt, at komma utan barnen
eller hustrun, hvaremot alla kunna resa tilsammans at bivista Engelsk
Gudstjenst».1 Och snart var det icke blott så, att man bevistade
gudstjänsten, där man bäst förstod språket, utan ofta gick det så, att
man helt förlorade samhörigheten med sin kyrka. Det var så det kom
sig, att »en del för sina hustrur skul hålla sig til Quäkarna, en del til
Ängelska Kyrkan».2

Hur fort den allmänna amerikaniseringsprocessen gick, får man
lättast en föreställning om, då man studerar språkfrågan. 1748 klagar
prosten Sandin över att det endast är få, som förstå svenska i
Racoon-Pennsneck. Det såg sannerligen mörkt ut för svenska språkets
framtid: »Ty såsom alt annat går bort i Ängelskt, så går det och med
Swänska Språket. Inga föräldrar lära nu sina barn tala Swänska,
mindre läsa; utan allenast Ängelska; ty de säga, at de icke göra med
någon Swänska, sedan nu alt är Ängelskt och ingen Swänsk är som
icke bättre förstår och talar Ängelska än Swänska, som alt sant
är»3; och han »spår, at efter 20 åhr, knapt 20 Mäniskor skola förstå
Swänska, och efter 40 icke en».3

Det gick också med svindlande fart utför. I början av
1760-talet rapporterar Unander, att av befolkningen under 40 år knappt
en tiondedel kunde läsa och blott en sjättedel kunde förstå och tala
svenska hjälpligt.4 Bäst var det i Racoon; för denna församling
meddelar han ej några siffror, men uppger, att säkert hälften av
församlingsborna förstå svenska.5

Och rapporterna om Vicacoa församlings tillstånd 1766 andas den
djupaste pessimism. De som kunna svenska, äro få, och de få som

1 Collins dagbok, F VIII: 9, 158.

2 Sandin t. domkap. 10.9. 1748, F VIII: 2, 52.

3 Sandin t. domkap. 10.9. 1748, F VIII: 2, 53. — Av kyrkoboksutdragen
1754 framgår, att nästan alla kunna läsa engelska, medan många ej ens förstå
svenska (f. Vicacoa och Kristina F VIII: 8, 1—13, f. Racoon-Pennsneck F
VIII: 6, 24—29).

4 »En Sanfärdig Berättelse om de Svvenska Församlingarnas närvarande
tilstånd uti America, etc. » av Erik Unander, odat. men föredragen i domkapitlet
6.2. 1762, F VIII: 3, 20.

5 Ibid. 3, 22.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:12:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1946/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free