Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Gust. Arén — Sigurd Petri, De Svenska Församlingarnas i Nordamerika anslutning till den Anglikanska Kyrkan 1736—1786 - Kap. III. Församlingarna i Amerika och den svenska egenarten - 4. Religionsundervisningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I)E SVENSKA FÖRSAMLINGARNA I NORDAMERIKA
125
»Hwad Religion han är utaf frågas intet efter, lönte ock intet mödan;
emedan sådane i allmänhet hafwa ingen Religion, utan äro alt hwad man
will hafwa dem til; dock will en sådan i början förskapa sig i en ljusens
ängel til dess han wunnit Föräldrarnas förtroende och om möje:it prästens
recomendation ja han will lofwa at gjöra bön med barnen qwäll och
morgon et; och lära dem någon Cateches, som Föräldrarna will ordna
samt goda dygder och seder; Men at sådana fagra löften omöje. kunna
fulbordas af sådane, som sjelfwe aldrig lärdt dygd, utan beständigt
lef-wat syndenes och sina lustars slafwar, det har erfarenheten lemnat mig
mer än många bedröfwe:a prof uppå; derföre går det ock med
wärk-ställigheten gemen:n so til: at sedan prästen utdelt Catecheser åt barnen,
wisat Scholemästaren huru at lära dem, samt gifwit honom och barnen
anständig förmaning til flit och lydnad, och jag efter någon tid kommer
på någon ledig wekodag wid mina fram och åter resor, ibland 6. 8. 10.
å 12. mihl utur min wäg, endast för at examinera barnen, så har den här.a
mannen ofta ei hållit Schola på 2. à 3. ja 8. dagar, utan supit sig full
ifrån den ena krogen til den andra, och så må man rida flera gånger
fåfängt innan man råkar Scholemästaren och barnen tilsammans, och då
man endte.n finner dem så är oftast ingen ting gjort til saken, och om
man då förehåller honom hans ochriste:a wandel och försummelse, så
will han ingalunda hålla det för någon synd, utan påstår det wara en
nödig förfriskning, och går man för när på hans ömma, så får man höra
denna hotelsen i swaret: detta stället står mig intet an, jag skal bryta
up så snart quartalet är ute och gå dit e. dit, det han ock gjör, och
så är Scholen där endad för än han blef rätt begynt. Jag kommer
til et annat Scholehus i samma afseende och finner tomma wäggarna,
frågar Föräldrarna ordsaken därtil, de beklaga sig och säga: wår
Schole-mästare rymde bort då och då och bedrog den af så mycket och en
annan af så mycket m. m., och så är det ute med Scholen där igen,
tils de få, kanske efter et halft e. helt år, en annan skjelm, rymmare
e:r fyllhund i stället. Och kommer jag til et annat Scholehus i samma
afsigt, så tör jag finna Scholemästaren och hans hustru sofwande
ruset af sig på gålfwet som swin, bränwins bouteillen tom e. kulslagen
emellan dem, och de fattige barnen förskingrade löpa i synd och lätja
omkring, och då de äro därföre tiltalte af wederbörande, samt med straff
hotade, då är deras säkra tilflygt denna, at rymma til en annan province.
Och som större delen af mina Scholemästare befunnits wara sådana
lider:a personer, hwilken klagan äfwen höres öfwer hela landet, så at
ibland 10. knapt en funnits nyckter och utwärtes ärbahr Xste, will man
ei tala om e:r förwänta, så länge sådant utskott och drägg til
Scholemästare, för nöd skull, och i brist på bättre måste antagas; Så kan man
lätte:n föreställa sig, hwad Xstendoms kundskap man af en sådan
Schole-gång kan hafwa at förwänta.»1
1 Et wälment Suplementum till Wicksells dagbok, sept. 1764, F VIII:
8, 88. (Riktigheten av denna framställning intygas av Wrangel, Borell och
Häggblad. Ibid. 8, 93.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
