Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Gust. Arén — Sigurd Petri, De Svenska Församlingarnas i Nordamerika anslutning till den Anglikanska Kyrkan 1736—1786 - Kap. III. Församlingarna i Amerika och den svenska egenarten - 4. Religionsundervisningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I)E SVENSKA FÖRSAMLINGARNA I NORDAMERIKA
127
Kom det ingen hjälp från Sverige, fick man försöka motarbeta
de engelska katekesernas inflytande på annat sätt. Man använde
en av pastor Mühlenberg utarbetad »wacker förklaring öfwer Lutheri
Catechismus, hwartil H. Pastor Tranberg bifogat sin approbation».1
Att denna fick stor användning framgår av det faktum, att
»Tran-bergs katekes» länge var det allmänt vedertagna namnet på den
lutherska katekesen. Prosten Acrelius kunde vid sin ankomst 1749 dock
inte godkänna den — han hade ju särskilt ålagts att söka återskänka
svenska språket dess forna ställning i församlingarna. Han ville i
stället utarbeta en lärobok, innehållande alfabetet, Luthers lilla
katekes, Svebilii förklaring samt »nödig underwisning i de Trons stycken
hwarest wår kyrka skiljer sig ifrån Reformati, Presbyteriani, Quakeri,
Anabaptistae, Zinzendorffiani och flera af samma slag, som man här
har godt tilfälle at känna».1 Men inte heller denna plan gillades,
emedan den föreslagna katekesen skulle bli annorlunda än den i Sverige
av konungen förordnade.2 Unander använde en tid en luthersk
katekes på engelska, vilken han tillskriver förre handelsmannen Kock
i Philadelphia.3 Och i början av 1760-talet gjorde Wrangel
framgångsrika försök med en katekes av hovpredikanten Ziegenhagen
i London. Den var ursprungligen skriven på tyska men utgavs även
i engelsk version.4
Dessa försök att bryta den engelska katekesens inflytande voro
ganska lama. Tranbergs och Kochs katekeser togo snart slut5,
Ac-relii stoppades i portgången, och Ziegenhagens var — åtminstone
enligt Borells åsikt — mindre lämpad för nybörjare6. Därför användes
fortfarande den engelska kyrkans katekes.
att Näsman år 1745 begärt att få 300 katekeser. Domkap. t. Kungl. Maj:t
16.4. 1746, F VIII: 13, 3.)
1 Acrelius t. domkap. 1.12. 1749, F VIII: 5, 17.
2 Domkap. t. Acrelius 25.7. 1750, F VIII: 11, 5.
3 Unander, En Sanfärdig Berättelse, kap. III § 5, odat. men föredr. i
domkap. 6.2. 1762, F VIII: 3, 26.
4 Wrangel, Ödmjuk berättelse, odat. men föredr. i domkap. 14.3. 1764,
F VIII: 6, 70. Jfr Borells dagbok f. 23 april 1760, F VIII: 8, 35.
5 År 1770 var den Tranbergska längesedan slut, och blott i enstaka hem
funnos några exemplar kvar (Ministerium t. domk. 16.8. 1770, F VIII: 5, 118).
1762 ber Unander att få Kocks katekes omtryckt och tillökad (Sanfärdig Be
rättelse — jfrn. 3 ovan —, F VIII: 3, 26). Någon ny upplaga tycks ej ha
kommit ut.
6 Borells dagbok d. 23 april 1760, F VIII: 8, 35.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
