Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Torsten Levén, Om Erik Benzelius den äldres och Henrik Benzelius' insatser i konfirmationens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138
TORSTEN LEVÉN
mationen inom den romerska kyrkan, den s. k. färmelsen.
Naturligtvis blev det intet positivt resultat av detta försök, men idén
återupplivades i mitten av 1600-talet. Den verksamme men omstridde
strängnäsbiskopen Johannes Matthiae ville i sitt stift införa en biskoplig
konfirmation1, och Johannes Rudbeckius’ efterträdare på
biskopsstolen i Västerås, Olof Laurelius, synes också ha haft intresse för
denna sak, även om han icke, som man förr trott, författat ett
konfirmationsförslag.2 Däremot har han bl. a. gjort en uppteckning av
Nova ordinantias formulär för konfirmationsakten3, och Herm.
Lundström anser, att Laurelius använt denna ordning inom sitt
stift.4 Detta är dock kanske, som Rodhe påpekat, att draga för
vittgående slutsatser.5 Under 1700-talets tidigare hälft hade
konfirmationen en förespråkare i Jesper Svedberg, ehuru han icke synes ha
gjort något försök att omsätta sina idéer därom i praktiken.6 I likhet
med på sin tid Johannes Matthiae tänkte han sig närmast
konfirmationsakten förbehållen åt biskopen.
Försöken att återuppliva den biskopliga konfirmationen i Sverige
ledde emellertid aldrig till något resultat. Den
konfirmationshandling, som under 1700-talet blev allmänt förekommande i den svenska
kyrkan, kan man förvisso, som Rodhe framhållit, ytterst härleda ur
1 Se härom exempelvis A. W. Staaff, Om konfirmationens uppkomst och
antagande i Sverige, Stockholm 1871, s. 58 ff.
2 Härom hänvisas till Herman Lundström, Till konfirmationens historia
i Sverige; i Fynd och forskningar av samme förf., Uppsala 1912, s. 92 ff.
3 Ibdm, s. 97 f. Lundström har dock underlåtit påpeka, att det av
Laurelius upptecknade ritualet är hämtat från Nova ordinantia.
* Ibdm, s. 98.
s Edv. Rodhe, Bidrag till konfirmationens historia i Sverige; i Teologiska
studier tillägnade Erik Stave, Uppsala 1922, s. 100.
G. Mott Williams skriver: »This resemblance (nämligen likheten med
ordi-nantians ritual) seems to indicate, that others among the Bishops may have
handed down the practice. It is not at all impossible that Laurelius himself
may have been confirmed by this form, as he was 8 yeärs old at Upsala Möte’s
date.» G. Mott Williams, The Church of Sweden and the Anglican Communion,
Milwaukee 1910, s. 70.
6 För närmare kännedom om Jesper Svedbergs uttalade önskemål om
konfirmationen må hänvisas till H. W. Tottie, Jesper Svedbergs lif och
verksamhet, Uppsala 1885—1886, senare delen s. 138 ff, samt till Joh. Wahlfisk, Om
konfirmationen och katekumenundervisningen i svenska kyrkan; särtryck ur
Strengnäs synodalhandlingar 1897, Strängnäs 1897, s. 41 f. Se äv. Tottie, a.
a. senare delen s. 266.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
