- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Fyrtiosjätte årgången, 1946 /
141

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Torsten Levén, Om Erik Benzelius den äldres och Henrik Benzelius' insatser i konfirmationens historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

E. OCH H. BENZELIUS’ INSATSER I KONFIRMATIONENS HISTORIA 151

ningar med rubriken »Generales observat. circa ordin. Novam». I
mom. 4 framhåller han: »Confirmationis ritus salubriter recipiatur
et (?) examen catecheticum.»1 Strax efter dessa »observationes»
följer i samma volym »Memorial och oförgrijpeligit betänckiande
wedh Kyrckioordningens förbättrande». Detta memorial innehåller
bl. a. »Observat. speciales», i vilka artik. XI handlar om Herrens
nattvard. Tyvärr verkar det, som om Benzelius hade bråttom, när han
skrev ned dessa anmärkningar, ty stilen är delvis synnerligen
svårläst. En del av det citat, som här nedan följer, blir därför något
stympat och osäkert beträffande den grammatikaliska
samhörigheten, men innebörden blir dock i stort sett klar: »Confirmationis
ritus quo recipi solent in societatem Ecclesiae qui prima vice
admittun-tur ad S. coenam, habentur (?) in Ordin. Hessiaca, Pomeranica.
Sed et Vürtembergica habet aliqm quæ (?) examinant confirm. Pon-

tif. Imprimis vero Hessiaca modum exprimit per–––,

preces et impositionem manuum in conspectu Ecclesiae.»’-

Erik Benzelius hade tydligen sitt intresse riktat på den tyska
konfirmationen, och det var utan tvivel genom impulser från
reformationens hemland, som ett offentligt förhör med
nattvardsungdomen så småningom blev allmän sed hos oss. Det synes också, som
om Benzelius d. ä. åtminstone i någon mån sökt omsätta sina idéer
i praktiken. En visitation, som han i egenskap av ärkebiskop höll
i Närtuna, är i detta hänseende av speciellt intresse. Protokollet
vid ifrågavarande förrättning, som ägde rum 4 febr. 1704 i Närtuna,
»der och en stor dehl af Gottröra Församblings Ledamöter sig med
infunno», uttrycker sig visserligen så pass kortfattat i denna sak,
att enbart därav inga säkra slutsatser kunna dragas. Ärkebiskopen
framhöll efter att ha påpekat, att de som läto bruka sig som faddrar
vid barndop, måste vara grundade i sin kristendomskunskap och
hava begått nattvarden: »Dock måge dhe unge effter möijeligheten
hafwa lärdt Catechismum innan dem första gången må tillåtas att
gå till Guds bordh. Sombligestädes är det brukeligit att wid
Påske-tijden af Prädijkstohlen afkunnas, det sådanne sig tå må anmähla,
som tillijka warda bepröf:ade, och the som skickeligen finnas, apart
skrifftade, och på en gång wid duken communicerade, som tiänar

1 Handlingar och betänkanden rörande nya kyrkoordningen m. m.; LS,
sign. T 169.

2 Ibdm.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:12:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1946/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free