Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Erland Ehnmark, Övning och inspiration. Kring »Den levande Gudens» inledningskapitel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Övning och inspiration.
Kring »Den levande Guden»s inledningskapitel.
Av lektor Erland Ehnmark, Skara.
»Vetenskapen har att göra med
fakta, icke med allmänna
förutsättningar» (Nathan Söderblom, Den
levande Guden, s. 398).
Den distinktion mellan oändlighetsmystik och
personlighetsmystik, som Nathan Söderblom framlade i skriften Uppenbarelsereligion
(1903), träder i hans sista religionshistoriska arbete, Den levande Gliden
(1932), på visst sätt i skuggan för en annan. Söderblom skiljer där
mellan spontan religion och övningsreligion. Betydelsen av denna
nya distinktion har framhävts från religionshistoriskt håll: »I
Gifford-föreläsningarna har Söderblom på ett sätt som utan tvivel kommer
att bli fruktbärande för religionspsykologien utvecklat en annan
viktig distinktion, den mellan spontan religion och övningsreligion, vilken
kan följas tillbaka till religionens ursprungsstadier. Övning och
metodisk utveckling av det andliga livet kan vara nyttig och nödvändig
även inom de högsta religionerna. Men skapande liv kommer blott
genom de spontana upplevelserna. ’Många ting kunna förvärvas
genom metod. Men den kan icke ge tro och icke den fulländning av tro
som heter skådande’» (Andræ i: Nathan Söderblom in memoriam,
1931, s. 60). Å andra sidan har Söderbloms uppfattning på denna
punkt mött en häftig kritik i F. Holmströms arbete Uppenbarelsereligion
och mystik (1937). Holmströms negativa inställning synes i viss mån
vara bestämd av den dogmatiska uppfattning han företräder, men
han nöjer sig icke med att kritisera Söderblom utifrån sin egen
dogmatiska ståndpunkt utan menar, att utbytet av termerna
oändlighetsmystik och personlighetsmystik mot spontan religion och
övningsreligion röjer en genomgående oklarhet hos Söderblom, en spänning
mellan två olika och oförmedlade tendenser i hans religionshistoriska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>