Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Erland Ehnmark, Övning och inspiration. Kring »Den levande Gudens» inledningskapitel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖVNING OCH INSPIRATION
173
som Söderblom subsumerar under den ena eller andra gruppen, förete
sådana kännetecken att de måste anses höra dit. Man kan också ha
olika mening om vikten och värdet av denna distinktion i jämförelse
med åtskillnaden mellan oändlighetsmystik och personlighetsmystik.
Men det förefaller icke befogat att använda uttryck som
»problem-gyttring» och »tilltrasslad tankehärva» i detta sammanhang. Det gör
emellertid Holmström (s. 333), vilken också »för nödtorftig utredning»
av härvan ansett det nödvändigt att göra längdsnitt »genom
Söderbloms hela produktion i skilda problemställningars tecken» (ib.).
Huvudsumman av hans argumentering är emellertid den följande.
I Uppenbarelsereligion framställde Söderblom, säger Holmström,
»en principiell skiljelinje mellan artskilda religionstyper». Jämte
denna principiella gränslinje framträder i Den levande Guden »en ny,
rent psykologisk skiljelinje mellan ’övningsmystik’ (eller
’övningsreligion’) och ’spontan religion’, som delvis korsar eller upphäver den
förra» (s. 327!). »Söderblom har knappast varit medveten om någon
differens mellan de båda distinktioner han laborerat med. Det i
psykologiskt sammanhang avgörande skiljemärket, huruvida
gudsumgänget har den metodiska träningens eller den spontana ingivelsens form,
sammanfaller dock icke med det, som är avgörande för det
principiella tänkesättet, huruvida gudsförhållandet har det åtskillnadslösa
försjunkandets eller den personliga förtröstans karaktär. Ur den
psykologiska upplevelsens synpunkt måste de utpräglade
oändlighetsmystikerna föras över på samma linje som troshjältarna, ty även för
dem är upplevelsen av det gudomliga mysteriet på sitt högsta stadium
icke längre frukten av mänsklig aktivitet och asketisk metodik, utan
den faller dem till såsom en oförskylld gåva av gudomens nåd. När
denna psykologiska synpunkt blir anlagd såsom den dominerande,
kommer alltså på religionens högsta stadium den principiella
motsatsen mellan kvalitativt artskilda religionstyper att bortfalla såsom
i detta sammanhang oväsentlig» (s. 328 f.).
Holmström anser sålunda här, att den nya distinktionen avser
upplevelsens form i motsats till gudsbilden och gudsförhållandets
art (jfr s. 379). När den principiella olikheten mellan de båda
religionstyperna bortskymmes av en psykologisk likhet, skall detta bero
på en sorts metodisk kortslutning, en förväxling av psykologisK
förklaring och religiös tolkning. Att upplevelsen för medvetandet
framstår som spontan, betyder nämligen »närmast, att de psykologiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
