Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Gunnar Westin, Brev från L. P. Esbjörn 1840—1850
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 iS
gunnar westin
Lyckligtvis har Claesson fått tag uti det och skickat det på posten, så att
jag feck det i går aftons. Nu afgår alltsammans till tryckeriet i
morgon-bittida. Men som det går långsamt tillväga i Gefle, så ser jag tydligen,
att det kan icke fås förrän i nästa vecka till Stockholm. Min
flyttning till Oslättfors bruk 6/4 mil från Hille kyrka och 9/4 mil från Gefle
(som skedde förl. vecka) är ock en olägenhet och ett hinder för ferm
expedition med slika saker. Så är här ock en annan förargelse.
Postmästaren i Gefle vill alldeles icke försända protokollerna med posten, på
vanligt tidningsvis stämplade, derest jag icke får ÖfverPostdirektörns
tillstånd. Jag sade, att jag ämnade låta dem utgöra »bihang till Gefleborgs
läns tidning» så finge de gå under dess firma. Det hjelpte ej, då skulle
tidningen äfven skickas med. Jag måste således låta hela stämplingen
med allt dess krångel, omgång och kostnad vara, så mycket mer som det
i Gefle fordras duktig smörja, derest icke dessa protocollsbuntar skola
postdag för postdag »förhindra brefposternas ordentliga gång». Allt hvad
jag nu således kan göra, är att jag sänder ett utdrag af protokollet, för
att sticka i hand på Thomander. Det kunde gå an att taga 3 afskrifter
deraf åt de andra ståndens nykt. gubbar. Kunde de så utverka en 8 dagars
bordläggning, så hoppas jag kunna förse den Svenska congressen med
tryckt tilltugg till den riksdagliga aptitsupen.
»Ordför. och hedersledamoten» har jag efter önskan uteslutit.
Emedlertid får anmärkas, att man vanligen här åt våra orter tager ordet
spirituösa i samma bemärkelse som destillerade spirituösa, och under denna
förutsättning var det väl, som det enhälliga svaret gafs i kyrkan uti
Hudiksvall. Det vore önskvärdt, om man ville börja begagna det chemiska
ordet destillat ( = destillatum) för de brända dryckerna, så finge
spiri-tuosum rätteligen beteckna allt sprithaltigt. Åtskilliga hafva velat
utsträcka brännvin till alla destillater, och det vore ej så orätt. Vi skulle då
hava: sädes-, potatis-, ris-, russin- etc. bränvin. Jag nämner detta,
emedan, så vidt jag vet, ingen förening här norr är, som gjort annat än
måttligheten till regel med afs. på vinerna.
Jag kan ej underlåta nämna, att de argaste sadduceer i Gefle tystnat
sedan Herrarnes vistelse och tal derstädes. En köpman vid namn Rahm
vältrade måndagen d. 31 ut sina bränvinsfat från boden och skaffade
genast undan bränvinsflaskan söndagsmiddagen d. 30, samt skref på
bränvinsbordsadressen e. m. samma dag. Tisdags e. m. kl. 3 (d. 1 sept.)
var åter sammankomst på Gymnasiisalen, då föreningen konstituerade
sig i 2 klasser, en strängare, som ej tillverkar, bjuder, brukar eller säljer
något destillat eller tillblandningar deraf, en lindrigare, som ej brukar
destillater och ej har bränvinsbord. Den strängare klassen feck 27
ledamöter, deribland pastor Validén, adjunkterne Ålander och Enström,
Räntmästaren Assessor Södergren, Grosshandlaren Berggren, Hedberg m. fi.;
den lindrigare 31 ledamöter, deribland Dr Lundström (prosten),
Commi-nister Östrand, 4 af lektorerna vid gymnasium (2 till väntas med
säkerhet, så snart de komma till staden) stadsfysikus professor Nordblad,
Borgmästarn m. fi., båda tidningarnes redaktörer att ej förtiga. Ordförande:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
