Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Gunnar Westin, Brev från L. P. Esbjörn 1840—1850
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 2
GUNNAR WESTIN
författningen här ganska ny och förvånande för emigranten, som med
undran ser huru en folkmassa af 22 millioner kan styra sig sjelf med allvar,
reda och ordning. Svenskarne, som andra, falla i samma undran, men
då de skola börja njuta friheten, förefalla stundom löjliga tilldragelser.
Månje njuta visserligen frihetens fördelar med stilla och sansadt lugn,
men månge äro ock, såsom en aktningsvärd Amerikanare en gång sade
till mig om dem, likasom en kalf, som släppes lös ur sin kette. Han
springer, hoppar och skumpar i mångahanda krumbugter, utan att derföre
vara våldsam eller vilja göra någon skada. Emedlertid springer han i sin
vra mången gång på tok. Så ock många Svenskar. De tyckas tro att när
de n i äro i ett »free country» (fritt land), så hafva de frihet till
mångahanda, som ej så lätt står tillsammans med heder, uppriktighet,
ordhållighet och lydnad för Guds ord. Uti en stad här i grannskapet tilldrog sig
en karakteristisk händelse. En liten Svensk gosse hade utan modrens
vetskap lagt sig till en bit kaka. När modren saknade den och förebrådde
honcm, svarade han: »Why mother! are we’nt in a free country
now?» (Hvad mamma! äro vi ej i ett fritt land nu?). Observeras, att
barn vanligen rätt snart lära sig nödtorfteligen tala Engelska, och den
gossens föräldrar hade varit här i 3 år. — Detta gäller förnämligast
om (.em, som äro eller varit Erik-Jansare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
