Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Erik Bäcksbacka, Lars Levi Laestadius’ brev till Peter Wieselgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LARS LEVI LÆSTADIUS’ BREV TILL PETER WIESELGREN
27 I
augusti, hvaraf Jag finner, att Bror talt med Huldberg rörande mitt
dårhus messiga arbete: Dårhushjonet. Jag har ingen underrättelse från
Herr Huldberg erhållit, men jag fruktar nästan, att, han som spekulerar
på en snar vinst icke vågar emottaga till tryckning berättelsen om ett
andeligt Dårhushjon, om detta också förråder mera förnuft, än oförnuft.
Jag fruktar nemligen, att Jag i Dårhushjonet brukat förnuftet för mycket,
då Jag gått in i undersökningar om lifvet, hvarom ingen kan säga mera,
än det är »existit». Derföre måste jag ock nu säga om Försoningen, som
Apostelen: »icke att jag det allaredan fattat hafver, men jag far fast
derefter, att jag det begripa må». Den enfaldige kan mycket klarare fatta
Försoningsverket med hjertat, än vi kunna fatta det med förnuftet.
Om Bror skulle se menniskor försedde med Trones vingar flygande högt
öfver Jorden, skulle Bror troligen blifva förvånad; Jag menar att Bror
ännu aldrig har sett dessa höga känslor, som förekomma här i norden
under namn af andeliga rörelser, hvilka återigen blifvit föremål för
Länsmans rapporter till Konungens Befallningshafvande.1
År 1853 hade kronobetjeningen och några krögare Patroner klagat
deröfver, att de andeliga rörelserna störa andakten i kyrkan, m. m.
Då måste Biskop Bergman2 göra en visitationsresa till Pajala 17 mil
från Torneå. Der måste Biskopen sjelf höra och se de andeliga rörelserna,
om hvilkas natur han dock icke kunde misstaga sig: ty sade han: som
dessa rörelser äro af andelig natur, hvilka vi icke kunna fatta, så kunna
vi icke med våld undertrycka dem, men till undvikande af förargelse,
må de som veta sig hafva dessa rörelser, hålla sig utom kyrkan och må
det stå Prosten Læstadius fritt, att efter den vanliga Gudstjensten, hålla
en särskild predikan för de väckte; och må ingen af de sorglöse anse det
för kyrkoförargelse, om någon af dem skulle af höra den senare predikan.»
Ifrån denna tid hafva 2:ne predikningar blifvit hållne i Pajala kyrka.
Men nu har krono Länsman rapporterat till konungens
Befallningshafvande, att de andeliga rörelserna störa andakten. Folk Scholan, hvarest
enligt kronobetjeningens påstående »ingen undervisning meddelas i
Guds ord», och vidare: att Prosten Læstadius och Scholmästaren Johan
Raattamaa, störtat Församlingen i fattigdom och Elände; ty folket heter
det »har skänkt allt Guld, silfver och bättre kläder till Scholan, ja äfven
de understöd som de fattiga erhållit af kronan och den allmäna
välgörenheten, har Scholan upslukat. Denna Länsmans rapport har konungens
Befallningshafvande öfverlemnat till Consistorium, som infordrat
förklaring af mig, och hvilken jag just i dag hållit på att skrifva.3 Det
förstås, att dessa beskyllningar kunna med lätthet vederläggas. Men då
konungens Befallningshafvande i anledning af Länsmans rapporten ålagt
1 Om dessa klagomål se t. ex.: C. J. E. Hasselberg, Under Polstjärnan,
Örnsköldsvik 1935, s. 195 ff.
2 Bergman, Israel, f. 1795, † 1876, biskop 1848—64. Jfr Hasselberg,
a. a., s. 190 ff.
3 Förklaringen finnes i Härnösands Domkapitels arkiv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
