Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Regin Prenter, Spiritus Creator (Prof. Hj. Lindroth)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR
3°325
kyrkohistoriska alltid i fara att konstatera motsägelser och förändringar i
Luthers åskådning, där sådana företeelser alls icke föreligga.
Ehuru Prenter presenterar sitt Lutherarbete såsom en
systematisk-teologisk undersökning i egentlig mening och gått längre i den
syste-matisk-teologiska framställningen än flertalet andra liknande
undersökningar, i det att han icke stannar vid en på det historiska
källmaterialet grundad redogörelse för huru Luther faktiskt tänkt, utan går över till
en systematisk-teologisk tolkning och diskussion av de framdragna
tankarna, så har Prenters arbete å andra sidan starkare beröring med det
kyrkohistoriska förfaringssättet än månget annat liknande arbete. Ofta
gå de systematisk-teologiska undersökningarna av Luthers åskådning så
till väga, att de förlägga materialet så att säga på ett och samma plan
under motivering, att det gäller att förstå Luthers åskådning icke i dess
eventuella beroende av andra uppfattningssätt, i dess genesis eller egen
inre utveckling — vilket allt är frågor egentligen av
historisk-kyrko-historisk art — utan i dess egen inre sakliga slutenhet och enhet. Prenter
framhåller nu, att källmaterialet hos Luther är så omfångsrikt, att
citerandet från alla Luthers skrifter på en gång utan någon som helst
tidsindelning lätt får ett drag av godtycklighet och tillfällighet över sig
(s. 15). Vidare kommer ett sådant förfaringssätt — såsom mycket av
den hittillsvarande systematisk-teologiska Lutherforskningen visar —
att lätt leda till att »den unge Luther» skjutes åt sidan, enär omfånget av
källorna från Luthers tidigare period icke väger så tungt som deras
sakliga värde. Men en systematisk-teologisk framställning av Luthers
åskådning, där den unge Luthers tankar icke ingå som en integrerande
del, måste alltid få något ofärdigt och skevt, med ett ord
otillfredsställande över sig (ibid.). Slutligen kan behandlingen av källmaterialet utan
varje som helst tidsindelning lätt leda till en osaklig harmonisering av
tankar, som i realiteten höra till olika tidsavsnitt och därmed ingå i
olika sakliga sammanhang. Såsom det är historikerns fara att på grund
av bristande systematisk förståelse finna motsägelser, där några sådana
icke föreligga, så är det en fara för systematikern att harmonisera bort
alla motsägelser och därmed göra våld på det föreliggande materialet,
framhåller Prenter (ibid.).
Förhåller det sig så, att den historisk-genetiska metoden icke är
tillfyllest, då det gäller att komma åt det inre sakliga sammanhanget i
Luthers totalåskådning, och att den inom nyare Lutherforskning så
flitigt brukade systematiska »beläggmetoden», vilken utan hänsyn till
olika tidsperioder citerar från det omfattande källmaterial, som Luthers
väldiga produktion utgör, icke heller är tillfredsställande, så kunde man
möjligen pröva en tredje metod, den s. k. systematisk-exegetiska, vilken
består däri, att man kraftigt begränsar källmaterialet till att omfatta blott
några få skrifter av Luther eller rent av delar av skrifter, vilka i gengäld
underkastas en så mycket noggrannare och mera ingående detaljanalys.
Givetvis har en sådan metod sin styrka, framhåller Prenter (s. 16), men
den går icke heller fri från vissa brister. Det kanske mest betänkliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
