Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Regin Prenter, Spiritus Creator (Prof. Hj. Lindroth) - Gunnar T. Westin, Historieskrivaren Olaus Petri (Doc. Karl-Gustaf Hildebrand)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
322
GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR 3°332
mande Lutherforskningen. Säkerligen skall man härigenom nå ännu ett
steg längre in i Luthers evangeliska åskådning.
Prenters arbete visar tydligen vägen mot denna nya
forskningsuppgift. Det står sålunda med i ett levande forskningssammanhang. Det
är i sig självt ett gediget och mäktigt arbete. Det är ett av de
förnämligaste inom den nyare Lutherlitteraturen, ja, inom Lutherlitteraturen
över huvud.
Hjalmar Lindroth.
Gunnar T. Westin, Historieskrivaren Olaus Petri. Svenska
Krönikans källor och krönikeförfattarens metod. Ak. avh. Lund
1946. xxv + 566 s. Pris kr. 15: —.
Docenten Westins avhandling sysslar till större delen med de frågor
som anges i underrubriken. Från deras utgångspunkt diskuterar han
också, fastän mera kortfattat, en rad viktiga problem om krönikans
tendens och författarens åskådning.
En utredning av Svenska Krönikans källor måste kräva stor allmän
förtrogenhet med materialet till vår medeltidshistoria. Denna
förtrogenhet har Westin i imponerande grad. Med sin djupa lärdom och sitt
väl balanserade omdöme bör hans bok, utöver sitt egentliga syfte, kunna
göra förträfflig tjänst som introduktion till medeltidskällorna över huvud.
I åtskilliga fall har han också drivits till ny röj ande forskning långt utom
ramen för de speciella Olaus Petri-frågorna; ett exempel av
kyrkohistoriskt intresse är undersökningen av Vadstenadiariet (s. 364 ff.).
Olaus Petri själv möter oss tack vare Westins undersökningar i
forskningsarbetets vardagslag, i valet mellan stridiga källuppgifter och
bearbetningen av vunna resultat. Enligt Westins genom skarpsinniga
kombinationer vunna mening (s. 507 ff.) kan man till och med lära
känna krönikörens excerpter, som till dels finnas avskrivna i en förut
diskuterad men inte på denna punkt tidigare avslöjad 1500-talshandskrift.
I den nyktra detalj kritikens ljus blir historikern Olaus Petri snarast
mer imponerande än förr. Redan hans allmänna beläsenhet ter sig större
än man tidigare vetat. Inte bara enskilda mindre partier utan bestämda
drag i åskådning och arbetssätt — teorien om svenskarnas tyska ursprung,
led i polemiken mot äldre götisk uppfattning, användandet av lagar och
mynt som historiska källor — sammanställas av Westin med
motsvarande drag i den tyska humanismens historieskrivning. Då Olaus Petri
på ett ställe återger vad »krönikorna» ge tillkänna om krigsövningar i
gamla tider, visar det sig att han direkt bygger på Livius.
Granskningen av de inhemska källorna ger en mycket klar bild av
hur självständigt Olaus gått fram och hur omfattande kunskaper han
haft. Efter 1457, där Ericus Olai inte längre kunnat svara för stommen,
har han till stor del fått skapa enhet omedelbart ur en mängd små notiser,
för vilka dokumentmaterialet tidvis spelat en mycket betydande roll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
