Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - G. O. Rosenqvist, Finlands kyrka i det senaste halvseklets brytningstider (Gunnar Westin) - Forum Theologicum (Gunnar Westin)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR
3°375
funds troslära kan åtnjuta statens understöd, ty då i skola finnas minst
tjugo till annan trosbekännelse än landets huvudkonfession hörande
elever och målsmännen påyrka undervisning för dessa i deras egen
troslära, skall sådan undervisning för dem ordnas. Det är att märka,
att kristendomsundervisningen i Finland alltså är konfessionell.
Intressant och klart redogör förf. också för arbetet med liturgi och
psalmbok, och även där kommer han långt bakåt i tiden. Kapitlet om
teologien är inte av mindre intresse, och där får man en inblick i det inre
spänningsfyllda arbete, som eljest på något avstånd inte så klart
framträtt. Boken avslutas med ett kapitel om det svenska kyrkolivet och om
Finlands kyrka och Norden. Av allt blir det klart, att här finnes en
samhörighet, som bör stärkas, tv den finska kyrkans sak är vår i den
allvarliga påfrestning, som det nya politiska läget kan komma att utgöra för
Finlands kristna.
G. Wn.
Forum, Theologicum. Årsbok för Härnösands stifts Teologiska Sällskap.
I—III, årgångarna 1944—46. 96 + 96 + 112 ss. Kr. 3:— pr del.
Det är ett välkänt förhållande, att stiftens julböcker, liksom också
olika hembygdsböcker, ofta innehålla värdefulla forskningsbidrag, även
om de i flesta fall äro av lokal- och personhistorisk art. Inom Härnösands
stift har man gått ett steg längre, då man skapat en egen teologisk
årsbok. Stiftets Teologiska sällskap, bildat 1938, har under sin energiske
ordf., biskop Bohlin, gått i författning om att skapa ett sådant forum,
och de redan utkomna årgångarna bekräfta företagets betydelse. Det
är också att märka, att den teologiska fortbildningen i stiftet sker även
på annat sätt, främst genom de fem olika teologiska sällskap, som arbeta
inom sina sektioner och sortera under huvudsällskapet.
I de två första årgångarna finnas bidrag av Torsten Bohlin, Gunnar
Hultgren, Ivan Forssberg, Per Söderlind, Olle Arbman, Sigfrid Landin,
Paul Silén, Gunnar Wikmark, Henrik Gladh, Bertil Hasselberg, Arvast
Nordh och Per Wagndal. De flesta artiklarna behandla frågor av
stifts-historisk art, varav några också ha allmännare intresse.
I senaste årgången, som också är den största i omfång, har biskop
Bohlin skrivit om Teologi och tro, Stig Ahlstedt om förhållandet mellan
ortodoxi och pietism, Jan Berndes om skuldkänslan hos C. O. Rosenius,
Gunnar Hultgren om det gamla Härnösands stifts representanter i
kyrkomötet, Ossian Petersson om Härnösands stifts bidrag till svenska
prästerskapets rekrytering och Gunnar Wikmark om David Petander och P. A.
Wenner. Dessutom förekommer en samling aktstycken, av vilka Bohlins
små Wikneriana och Emil Liedgrens utdrag ur ett brev från E. A.
Almquist till J. A. Lindblom, 6/11 1816, förtjänar speciell uppmärksamhet.
Ahlstedts artikel vill ställa till rätta, vad han menar vara en felaktig
uppfattning om ortodoxien, en uppfattning som har bestämts av det
pietistiska betraktelsesättet. Denna sak har rätt mycket diskuterats i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
