Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Arvet - II. Innehåll - 1. Sabbatshelgd och kyrkogång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAP. II.
INNEHÅLL
SABBATSHELGD OCH KYRKOGÅNG
Gudstjänstlivet under det tidigare 1600-talet reglerades genom
1571 års kyrkoordning, kyrkohandboken av 1614, kyrkostadgar för
de olika stiften samt andra stadganden.
I Johannes Rudbeckius’ Kyrkostadgar för Västerås stift handlar
första kapitlet "Om Guds ords predikan och kristelig lära". Där
heter det bl. a.: "Så skall nu predikan hållas uti städerna alla
söndagar och förnämliga helgedagar tre gånger: ottesången,
högmässan och aftonsången. Uti ottesången skall predikas catechismus,
högmässan evangelium, aftonsång epistelen eller någon bok av det
gamla testamentet som kallas Hagiographica." I mindre städer
ansågs det tillräckligt med två predikningar, på landsbygden behövde
endast en predikan hållas på sön- och helgdagar. I städerna skulle
förekomma två veckopredikningar, onsdagar och fredagar, på
landsbygden räckte det med predikan en söckendag. Uti dymmelveckan
skulle Kristi lidande avhandlas, ett stycke för varje dag.*
Genom 1686 års kyrkolag skapades på gudstjänstlivets område
den enhetlighet, som länge eftersträvats. Beträffande
gudstjänsttiderna föreskrevs i kyrkolagen, att i Stockholm och andra stora
städer ottesången skulle böria kl. 5, i de mindre städerna något
före kl. 6. På landsbygden skulle ottesången på de stora
högtidsdagarna börja så tidigt, att den kunde vara ändad kl. 8. Till
högpredikan skulle i städerna ringas samman kl. 8, på landet kl. 9.
Aftonsången skulle begynna kl. halv 2.5
Anmärkningsvärt stort är antalet högtidsdagar under 1600-talet.
Som helgdagar voro påbjudna: jul, påsk och pingst, alla med fyra
firningsdagar53, nyårsdagen, trettondedagen, skärtorsdagen, Kristi
himmelsfärdsdag, de tre Mariadagarna (kyndelsmässan, Marie
bebådelse- och besökelsedag), apostladagarna, Johannes döparens,
Michaelis- och allhelgonadag. Därjämte firades de s. k. gångdagarna
19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
