Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Krisen - I. Krisens orsaker - 3. Förändringar i det andliga klimatet - 3) Folkrörelserna - a) Folkväckelsen (Det religiösa elementet)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och Backa Mats Eriksson gjorde i Norge 1853. Där kommo de i
beröring med haugianer och mottogo från dem starka intryck. Ären
1856 och 1857 besökte två norska predikanter, Olaf Skuru och
Kristian Sörsätra, Malung. Det förefaller, som om det norska
inflytandet här liksom annorstädes motverkat de kyrkoupplösande
tendenser, som tidigt yppade sig i den svenska folkväckelsen. Som
bekant höllo haugianerna trots en viss kritisk inställning fast vid
den kyrkliga nådemedelsförvaltningen. En känd kolportör från
Malung var Präst Olof Jonsson.
Kan man tala om ett norskt inflytande i Malung, så kom
väckelsen till Västerbergslagen delvis från Värmland. Särskilt äro de
andliga rörelserna i Grangärde, Söderbärke och Ludvika knutna till
ett besök av värmlänningen Johannes Andersson, den s. k.
Fjell-stedts Johannes. Denne kom till Norrbärke år 1854 och verkade
framför allt i Grangärde i tre år. Med anledning av den oro, som
verksamheten uppväckte, besöktes Grangärde av Peter Fjellstedt
och friherre Jonas Alströmer år 1856. Den ovannämnde Johannes
Andersson och P. Eriksson från Norrbärke överförde den nya
rörelsen till Stora Tuna i slutet av 1850-talet. Vid samma tid nådde
väckelsen residensstaden Falun. Den från Falun till Stora Skedvi
inflyttade färgaren Anders Erik Starnberg blev den ledande
kraften i den baptistiska rörelsen i Stora Skedvi. I
Hedemoratrak-ten verkade i väckelsens anda bland andra den kände prästen
Robert Blumenberg, kolportören Erik Andersson från Ockelbo och
brukspatronen Gustaf Kjerrulf på Prästhyttan.
Till Västmanland kom väckelsen i stort sett senare än till
Dalarna. En härd för de andliga rörelserna i denna provins blev
Carlslunds gård i Västerås genom den år 1851 inflyttade greve G. G :son
Lewenhaupt och hans maka. På Carlslund höllos andaktsstunder
med predikningar av stadens präster och greveparets gäster. Där
kunde man få höra Peter Fjellstedt, professorerna Rudin, Myrberg
och Hultkrantz, generalkonsul C. O. Berg, pastor H. J. Lundborg
m. fi. I varmt kristlig anda arbetade även den av Cecilia Fryxell vid
Carlslund upprättade flickpensionen, som var i verksamhet åren
1852—1859. På Carlslund fanns alltid en yngre präst eller teologie
studerande, som fick "äta opp sig", som greven sade. Under
vistelsen i detta gästfria hem fördes dessa unga män in i väckelsens
atmosfär, och många av dem mottogo här avgörande intryck.
Stiftets väckelsepräster hade även en samlingspunkt och inspirations-
’172
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
