Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Historisk återblick - Medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
förvaltare av det s. k. Patrimonium S:ti Petri, kunde
övertaga och faktiskt också övertog den förut kejsaren
tillkommande bespisningsplikten av Roms fattiga och även på
annat sätt ingrep i sådant, som förut legat inom kejsarens
maktsfär.
Gregorii verksamhet gick ju i övrigt ut icke blott på att
öka påvestolens makt utan även på att sammansluta den
västerländska kristenheten till en enhet icke minst genom
det för alla gemensamma kyrkospråket latinet. Målet för
båda dessa hans strävanden, påvemaktens höjande och den
västerländska kristenhetens enande, var väl Augustini civitas
Dei, gudsstaten och dess förverkligande inom kyrkan.
Härigenom har Gregorius både lagt grunden till och angivit
riktlinjerna för det senare romerska kyrkoväldets utveckling.
Ett verksamt stöd för dessa utvecklingsplaner, ett stöd, som
visserligen lätt kunde bliva farligt för kyrkan själv, fick
denna genom sin förbindelse med den franska
konungamakten. Att en verklig uppgörelse mellan påvestolen och denna
konungamakt kom till stånd, därför ha vi icke minst
Boni-fatius att tacka. Med klar blick för de faror, som hotade
kyrkan från den stundom gent emot denna och dess
egendom ganska hänsynslöst uppträdande världsliga makten, och
med stor energi arbetade denne både för prästerskapets och
därmed kyrkans höjande och mot den världsliga maktens
övergrepp mot kyrkan, vars bästa han ville bygga på
samverkan mellan påvestolen och den frankiska
konungamakten. Och denna samverkan fortsattes under den närmaste
tiden, och i den ha vi att se upprinnelsen till påvens
världsliga makt och territoriella besittningar. Men härigenom
hade ju en ny anledning givits till förvecklingar mellan den
världsliga och den kyrkliga makten och detta så mycket
mera, som någon allmän varderas maktsfär begränsande
överenskommelse icke träffats mellan dessa.
Även Karl den Stores kröning till romersk kejsare i Pe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
