Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Historisk återblick - Den nyare tiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39
vissa andra religiösa sammanslutningar, dels upphävde
lagarna av 1905 icke vare sig allt ekonomiskt understöd för
den religiösa verksamheten från statens sida eller varje
statskontroll över denna verksamhet. Också kan den
romersk-katolska kyrkan i Frankrike, om vilken det vid
kon-kordatets upphävande ju var fråga, sägas ha lidit en
jämförelsevis ringa materiell skada av konkordatets
upphävande, medan den, när det gäller inre styrka, kan sägas ha
gjort en vinst, därigenom att regeringens rätt att blanda sig i
kyrkans inre angelägenheter försvunnit. Är det också den
moderna statsidén, som ligger bakom det hela, är det
sålunda icke den, som enbart vunnit på saken.
Århundradets stora omvälvningar i förhållandet mellan
stat och kyrka inleddes som sagt tmder det första decenniet
i Frankrike. De ha fortsatts under de följande årtiondena
av nya omvälvningar, ännu radikalare, i Tyskland och
Ryssland i samband med de revolutioner, som där efter
världskriget omskapade de politiska förhållandena. Ehuru
ställningen såväl i det ena som det andra av dessa länder
ännu är i mångt och mycket oklar, torde dock en kort
överblick över utvecklingen, sådan den varit, och ställningen,
sådan den nu är, i den mån det är möjligt att överblicka
densamma, här vara på sin plats.
När i Tyskland efter 1918 års revolution den nya staten
fick sin konstitution, föreskrev denna en fullständig
skilsmässa mellan stat och kyrka. Detta gjorde för de tyska
»Landeskirchen» — man hade vid revolutionen icke mindre
än 28 sådana evangeliska national- eller provinskyrkor,
vilkas gränser i stort sett sammanföllo med de gamla
statsgränserna — behovet av yttre enhet ännu mer kännbart, än
vad det förut varit, och år 1922 fingo de en yttre enhet, en
gemensam organisation genom det då bildade tyska
evangeliska kyrkoförbundet. Denna sammanslutning var,
liksom de enskilda kyrkorna, rent parlamentariskt organise-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
