Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Historisk återblick - Den nyare tiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
politiska strävanden — och en yttre — rörelsens anhängare
ha i stort antal avfallit från densamma, och denna har
därmed förlorat icke litet av möjligheten att, såsom förut
skett, hänsynslöst undertrycka en minoritet av framför allt
i politiskt hänseende oliktänkande.
Men situationen synes ännu i hög grad oklar. Och de
notiser, som dagspressen och kyrkliga tidningar gång efter
annan ge, äro icke ägnade att skingra dimman. Vi stå
alltjämt frågande: vad skall resultatet bli av denna kris
för Tysklands folk och för Tysklands kristna och för den
evangelisk-lutherska kyrkan i dess födelseland?
I jämförelse med de förändringar, som skett i de nu
berörda länderna, Frankrike och Tyskland, samt i viss mån
även på annat håll, äro ju de efter marsrevolutionen 1917
genomförda förändringarna i Ryssland i hög grad
genomgripande, revolutionerande. Här kunna dessa endast i
mycket stor korthet antydas. Den första ryska republiken,
Ke-renskijs socialistiska republik av våren 1917, accepterades
utan motstånd av den ryska kyrkan, som enligt Kerenskijs
egen tanke skulle göras till en folkkyrka, i åtskilligt
erinrande om den finska eller svenska. Men helt andra blevo
förhållandena, då vid den andra revolutionen i november
1917 den första republiken störtades och sovjetdiktaturen
upprättades. Redan på statslivets område var ju denna
något helt nytt. Det nya ligger i ordet »sovjet». Sovjet
betyder råd. Sovjetrepubliken är en rådsrepublik. Rikets olika
delar fingo ett gemensamt överråd, de särskilda delarna sina
särskilda råd, guvernement, städer, kommuner var och en
sina råd. Bolsjevikernas första åtgärd efter genombrottet
var att proklamera full religionsfrihet: »religionen vore,
för så vitt den ej stötte ihop med sovjets världsliga
regemente, en privat angelägenhet, som regeringen ej hade för
avsikt att lägga sig i.»1 Denna ståndpunkt fasthölls offi-
1 Hj. Holmquist: Den ryska kyrkan under bolsjevikväldet, sid. 14.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
