Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Historisk återblick - Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
55
Vi låna ännu några ord från biskop Billings storstilade
anförande vid den nyssnämnda kyrkomötesdebatten.1 »Att
kalla en sådan kyrka för en blott statsfunktion» — det var
mot ett sådant betraktelsesätt han på denna punkt i sitt
yttrande vände sig — »som vidare genom hela sin historia
från 1529 och ännu tidigare har haft sin särskilda
representation i prästbestånd och i kyrkomöte, en kyrka, där i
motsats till våra grannkyrkor de flesta interna frågor
handläggas, icke av regeringen eller något halvt världsligt, halvt
kyrkligt överkonsistorium, utan av de små enkla
domkapitlen i våra stiftsstäder, att kalla den för en blott
statsfunktion, finns det någon som helst mening i det?»
Och dock stod den en gång i så nära förbindelse med
staten, att den då med större rätt än någonsin kunde sägas
vara en statskyrka, även om denna benämning icke ens då
var ett exakt uttryck för den svenska kyrkans förhållande
till den svenska staten. Det var under vårt folks
storhetstid. Förberett redan förut, vi kunna säga: ända från
början av 1600-talet, bröt med Karl XI :s kyrkolag mot slutet av
samma århundrade ett betraktelsesätt igenom, som knöt
bandet mellan staten och kyrkan fastare, än det någonsin
vare sig förr eller senare i vårt folk varit knutet.
Att här i detalj följa den senare utvecklingen kan icke
komma ifråga. På en punkt, när det gäller tillhörigheten
till svenska kyrkan och rätten till fritt utträde ur densamma,
gives ett försök därtill i det följande vid tal om motionen
vid 1929 års kyrkomöte angående vidgad rätt till sådant
utträde. Vare det här nog att säga, att den nära
förbindelsen med staten, som Karl XI :s envälde medförde för
kyrkan, så småningom lossats, och att den svenska kyrkan
därigenom beretts en ökad rörelsefrihet, vilken hon såsom
folkkyrka nödvändigt måste äga.
Vi stanna dock inför ett par drag i utvecklingen, som
1 Anf. prot. sid. 7.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
