Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Statskyrka eller Frikyrka?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
69
tiska statskyrkor ett av de förnämsta hjälpmedlen för
katolicismen att vinna konvertiter från andra religionssamfund.
Till en del kan måhända den katolska kyrkans
framgångar i Holland och Nordamerika förklaras ur det
fascinerande inflytande munk- och nunneväsendet har på de
stora massorna, ur privatbikten med de möjligheter den
erbjuder att leda folket efter prästernas önskningar samt ur
själamässorna med de inkomster de tillföra kyrkan. Men
den förnämsta orsaken torde nog, såsom ovan antytts, ligga
i den katolska kyrkans smidighet och anpassningsförmåga
samt den möjlighet den i sin egenskap av en världen
omspännande internationell frikyrka har att, närhelst så
behöves, hämta till sin hjälp andliga eller materiella resurser
från snart sagt vilket håll som helst. Men hotar icke samma
öde vårt folk, om bandet mellan staten och kyrkan slites?
Jag citerar åter en författare, som upptagit denna fråga till
behandling1: »Så länge vårt land icke tillåter klosters
uppförande, vallfarter och processioner, och framför allt så
länge den evangelisk-lutherska statskyrkan äger bestånd, kan
Sverige aldrig erövras av katolicismen. Men på den dagen
statskyrkan faller, kloster och processioner tillåtas för att
driva sin förföriska propaganda, är det i grunden ute med
Gustaf Vasas ooh Gustaf Adolfs livsverk. Det skulle kunna
gå så fort, att Sveriges barn aldrig hunne fira
400-årsmin-net av Uppsala mötes beslut 1593.»
Låt oss avsluta vår framställning på denna punkt med
att citera ännu några ord av samme författare2: »Under den
första generationen av frikyrkans tillvaro skall icke så
mycket märkas i vårt land. Man lever då ännu på traditionerna
och den en gång av statskyrkan mottagna allmänna
kristendomsundervisningen och kristliga folkuppfostran. Men nästa
generation och i ännu högre grad de följande skola, i fall
1 S. A. Fries: Anf. arb. sid. 22.
2 Samma arb. sid. 13 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
