Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det nuvarande läget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
Kvar stå för båda skatterna till statens undervisningsväsen.
Men till dessa komma nu för det förra samfundet de
säkerligen ganska dryga avgifterna för de egna skolorna, medan
ju det senare är helt befriat från dylika avgifter. Härvid
blir det väl i regeln så, att ju mera dessa eller andra
liknande saker komma att kännas såsom ett tryck från
statens sida på kyrkosamfundet, desto mera skärpes kravet på
att detta senare skall stå i möjligaste mån oberoende av den
förra. Men alldeles oberoende av detta krav kvarstår alltid
med den i grunden olika församlingsprincipen inom
stats-och frikyrkan den frikyrkliga oppositionen mot statskyrkan.
I vårt land har ju också denna opposition mot
statskyrkan1 från frikyrkligt håll framträtt allt ifrån de frikyrkliga
rörelsernas begynnelse, och det givetvis av motiv, som
framgå ur dessas församlingsprincip. Statskyrkan skulle
icke kunna vara en kyrka i nytestamentlig mening, och det
tvång på kyrkan, som alltid skulle bli en följd av den nära
förbindelsen med staten, skulle göra det omöjligt att hävda
den enskildes rätt och plikt att i de religiösa frågorna, livets
högsta och viktigaste frågor, tänka och handla efter det egna
samvetets bud. Intet under därför, att de första kraven på
statskyrkans upphävande i vårt land kommo från
frikyrkligt håll såväl i riksdag som kyrkomöte. Vi tänka här
särskilt på de waldenströmska motionerna i detta syfte.
Men även från politiskt håll har i vårt land samma krav
framförts. Allra först från den politiska liberalismens sida.
1 Jag använder här och annorstädes i överensstämmelse med
vedertaget språkbruk ordet statskyrkan såsom beteckning på vår svenska
kyrka, ehuru jag väl vet, att beteckningen egentligen är felaktig. Någon
statskyrka i ordets verkliga mening ha vi ju ej, utan en i nära
förbindelse med staten stående folkkyrka. Jag använder också de båda
orden frikyrka och föreningskyrka såsom synonyma begrepp, ehuru
det senare av de två såsom det mest betecknande kanske kunde vara
att föredraga framför det förra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
