Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riktlinjer för utvecklingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101
kyrkostyrelsen själv. Ty då kyrkostyrelsen handlar i
kyrkans namn, måste det ämbete, som åt ordinanden
överlämnas såsom ett Guds ämbete, på samma gång betraktas
såsom ett kyrkans ämbete, och den förpliktelse, som detta
ämbete ålägger emot ämbetets Herre och hans kyrka i
allmänhet, specialiserar sig till en förpliktelse mot denna Herrens
kyrka och den kyrkans särskilda bekännelse, i vars
organism han genom ordinationen kommer att intaga en helt
annan ställning än förut.
Det är vidare kyrkostyrelsens sak att, då kyrkan är en
levande organism med många olika lemmar och gåvor, med
tillbörlig hänsyn till varje förefintlig gåvas särskilda
beskaffenhet organisera dessa, att genom upprättandet av en viss
samfundsordning av dessa bereda sig de former, organ och
ämbeten, som kyrkan för sin självrealisation behöver, och åt
var och en av dem anvisa sin särskilda verksamhetskrets, i
det hon åt varje ämbete, som finnes eller till följd av yppade
behov upprättas, anvisar den uppgift och bestämmer den
verkningskrets, som äro med dess eget väsen överensstämmande,
och som bäst befordrar samfundets väl. Detta sker genom
den kyrkliga lagstiftningen. Men till kyrkostyrelsens sak hör
givetvis ock att övervaka, att de sålunda givna formerna
iakttagas och fyllas med det livsinnehåll, för vilket de äro
avsedda. Själva detta fyllande med livsinnehåll sker ju
icke direkt genom kyrkostyrelsen utan genom
församlingsmedlemmarna själva och genom ämbetets bärare, vad dessa
senare beträffar under utövande av en verkligt pastoral
själavård och en lika pastoral kyrkotukt. Dessa kunna icke
direkt utövas av kyrkostyrelsen. Då den försökt göra detta
— särskilt gäller detta kyrkotukten —, har historien blott
allt för ofta visat, att genom det rent juridiska
tillvägagåendet, som därav blivit en följd, denna tukt snart förlorat sin
karaktär av verklig kyrkotukt. Men vad kyrkostyrelsen både
kan och bör göra det är att övervaka, att prästernas hela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
