Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riktlinjer för utvecklingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
trinarism kan väl räkna med den radikalt genomförda
frikyrkan som det enda alternativet till nuvarande ordning.
Även en radikal uppgörelse skulle väl på sin höjd
resultera i ett läge liknande den preussiska kyrkans. Vi ha väl
anledning att räkna med en dylik eventualitet, även om de
sista årens utveckling ingalunda synes ha fört den närmare.
Men ofrånkomligt är kravet, att den svenska kyrkans
ställning som en folkkyrka, vars förbindelse med statsmakten
icke utesluter hennes inre frihet, erkännes och rättsligt
formuleras. Hur denna kyrkans frihet skall avvägas, så att
både hennes eget och statens intressen tillvaratagas, däri
synes nu den svenska folkkyrkans författningsproblem
bestå.»
Kungl. Majrt.
Vid vår undersökning av detta författningsproblem börja
vi uppifrån, med Kungl. Maj:t. Den fråga, som här i stor
korthet beröres, äger måhända icke för närvarande samma
aktualitet, som den ägde för ett par årtionden sedan. Jag
menar frågan om överflyttande av kyrkoärendena från
ecklesiastikdepartementet till justitiedepartementet för att
sedan ombilda det förra till ett undervisningsdepartement.
De skäl, som anfördes för denna överflyttning, voro dels,
att den stora arbetsbördan i ecklesiastikdepartementet
härigenom skulle lättas, dels också att vissa kyrkliga ärenden,
nämligen de rena kyrkolagsfrågorna, redan nu tillhöra
justitiedepartementet. Det senare skälet förlorar emellertid
i betydelse, när man besinnar, att även andra departements
lagfrågor behandlas av justitiedepartementet, samt vidare,
att kyrkolagsfrågorna äro så få, att de näppeligen synas
motivera en sådan överflyttning. Men framför allt talar
från kyrkans synpunkt emot denna reform det förhållande,
att, om det redan nu icke gives någon garanti för att chefen
för ecklesiastikdepartementet är en för kyrkliga frågor in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
