- Project Runeberg -  Kyrka och stat : en historisk återblick och några aktuella problem /
118

(1934) [MARC] Author: Einar Rudberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riktlinjer för utvecklingen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

118

mötets legalisering icke föranleda någon dess vidare
åtgärd, och kyrkomötet biföll vad utskottet i sitt betänkande
hemställt.

Så väntar frågan om inrättandet av en kyrklig nämnd
eller om biskopsmötets erkännande såsom ett lagligt organ,
eventuellt båda dessa institutioners införande vid sidan
av-varandra, ännu på sin lösning.

Domkapitlen.

Vända vi så blicken från de för hela den svenska kyrkan
gemensamma organen till dem för de särskilda stiften,
möta vi här å ena sidan de lagligen erkända institutionerna,
domkapitlen och från 1932 stiftsnämnderna samt vid sidan
av dessa de båda institutioner, som under de senaste
decennierna framträtt och blivit allt vanligare i stiften,
nämligen stiftsmöten och stiftsråd.

Domkapitlen höra ju till den kristna kyrkans äldsta
institutioner av denna art, i det de gå tillbaka till Augustinus’
sammanslutning av sin domkyrkas prästerskap till
gemensam uppbyggelse och ett liv i inbördes gemenskap.
Namnet domkapitel möter oss först omkring 760 på den av
biskop Krodegang av Metz åvägabragta sammanslutningen
av stadens prästerskap till gemensamt liv. Även de svenska
domkapitlen ha gamla anor. Det egentliga initiativet till
upprättande av dylika togs av biskop Bengt i Skara, vilken
efter ett besök i Rom 1220—21 synes ha ordnat ett verkligt
sådant i sin stiftsstad. Ursprungligen även hos oss
bestående åtminstone huvudsakligen av domkyrkans
prästerskap, kommo de efter reformationen snart att få den
sammansättning de ännu i stort sett ha, i det de flesta av
deras ledamöter blevo lärare vid den ursprungligen under
domkyrkans hägn uppvuxna och ännu så länge i nära
gemenskap med domkyrkan stående domskolan, varjämte
ledamöternas antal genom reformationen inskränktes. De

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:13:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkstat/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free